歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


1 kommentar

Jito – den fjärde kvinnliga kejsaren

Be en japan att nämna någon av de kvinnliga kejsarna som funnits och sannolikheten är hög, för att inte säga sanslöst säker, att namnet som plockas fram är Jito (持統天皇). Hon var den tredje kvinnan att bli kejsare, men den fjärde kvinnliga kejsaren (för en förklaring; läs här) att inta tronen. Hon var kejsare under en omvälvande period i Japans historia och som sådan har hon lämnat tydliga spår i sitt eftermäle. Hon är den kvinnliga kejsare som förekommer flitigast i poesisamlingar som Manyoshu (万葉集) och Hyakunin isshu (百人一首). Hennes regentperiod varade i elva år, mellan 686 och 697, men i realiteten styrde hon riket fram till sin död 703. Hon var nämligen den förste kejsaren som introducerade systemet med ”klosterkejsare”, eller på japanska Insei (院政). En av anledningarna till att de japanska kejsarna aldrig avsatts i en statskupp, även om ett flertal bytts ut med brutala metoder, är just att de nästan undantagslöst aldrig haft annat än ceremoniella funktioner. Läs mer


3 kommentarer

Japans andre och tredje kvinnliga kejsare

Den andre kvinnliga kejsaren hette Kogyoku (皇極天皇) och regerade mellan 642 och 645, den tredje kvinnliga kejsarens namn var Saimei (斉明天皇) och hon regerade mellan 655 och 661. De var en och samma person och hennes givna namn var Ame no Toyotakara Ikashi Hitarasu (天豊財重日足姫尊) allmänt kallad prinsessan Takara som var sonsondotter till kejsare Bidatsu (敏達天皇) vilket gav henne den nödvändiga bakgrunden för att kunna sätta sig på Juvelsätet, eller Gyoku no suwari (玉の座り) som var dåtidens kejserliga ”tron”, i realiteten en upphöjd tatamimatta. Hon föddes 594 och var således hela 48 år vid sitt trontillträde, en aktningsvärd ålder vid den här tiden. Hon inledde sin ”karriär” i hovet som gemål till kejsare Jomei (舒明天皇) och två av hennes söner, Prins Naka no Ooe och Prins Ooama skulle efterträda hennes som kejsare Tenji (天智天皇) respektive kejsare Tenmu (天武天皇) senare i livet. Hon blev således den förste kvinnlige kejsaren som satt på tronen i två av varandra oberoende regentperioder. Läs mer


1 kommentar

Suiko var den första kvinnliga kejsaren

Japan har haft åtta kvinnliga kejsare, men två av dem var det två gånger så räknas regentperioderna, blir det egentligen tio olika regenter. Den första hette Suiko (推古天皇) och regerade mellan 592 och 628. Källorna från den här tiden är inte de utförligaste och de tillkom flera hundra år senare, åtminstone de extanta, men hon nämns också i koreanska och kinesiska källor som bekräftar det som nämns i, speciellt Nihon Shoki (日本書紀) och därmed höjs trovärdigheten även på det andra materialet. Suiko är hennes postuma regentnamn, under sin levnad fram tills hon blev kejsare var hon känd som prinsessan Nukatabe (額田部) och som barn, hon föddes den 15 juni 554, kallades hon Toyomike Kashigaya (豊御食炊屋姫尊) och var den 29:e kejsaren Kinmeis andra dotter. Han hade sex olika hustrur och prinsessan Kitashi (蘇我堅塩媛), Suikos mor, var av Soga börd. Hennes morfar, Soga Iname (蘇我稲目), hade spelat en viktig roll i införandet av buddismen till Japan och hade av den anledning en synnerligen stark ställning inom dåtidens hov. Det var en politisk tillgång som hon skulle få stor nytta av senare i livet.

Läs mer


4 kommentarer

Oppositionen mot buddismens införande i Japan

Liksom kristendomen kom buddismen att användas för att rättfärdiga statsbildningar och expansion av politisk makt. Först skedde det i Kina, sedan kom det att användas i det koreanska kungariket Koguryo för att organisera motstånd mot de Fyra Militärstaberna som Kina etablerat i norra Korea. Därefter spred det sig till Paekche som var det koreanska riket som koncentrerades runt dagens Pyongyang och Seoul för att till sist anlända i Silla det tredje koreanska riket som täckte regionen kring Pusan och Ulsan de stora hamnstäderna som upprätthöll kontakterna med Wa, dåtidens Japan. Det var således en modifierad form av buddism, med inslag av shamanism från norr och gamla jordbruksseder från syd, som Japan kom i kontakt med, en buddism vars primära syfte var att rättfärdiga kungamakten och dess utbredning. Läs mer


4 kommentarer

Buddhismen mottogs skeptiskt i Japan

När kom buddhismen till Japan? Det beror lite på vem man frågar. Den såvitt vi känner till äldsta skriftliga källan är Boken om Liang (梁 på kinesiska) som färdigställdes år 635. I den berättas att fem buddistmunkar från Gandhara (nuvarande Peshawar i Pakistan) reste till Japan år 467 och introducerade buddismen till japanerna. Då Japan vid denna tid saknade eget skriftspråk har besöket gått spårlöst förbi i de japanska källorna. Buddismen blev ett offentligt ärende i mitten av 500-talet efter att kung Seong Myong av Paekche, ett av tre koreanska riken, skänkte en buddhastaty av brons till den japanske kejsaren Kinmei.

Läs mer