歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


4 kommentarer

Japans andre och tredje kvinnliga kejsare

Den andre kvinnliga kejsaren hette Kogyoku (皇極天皇) och regerade mellan 642 och 645, den tredje kvinnliga kejsarens namn var Saimei (斉明天皇) och hon regerade mellan 655 och 661. De var en och samma person och hennes givna namn var Ame no Toyotakara Ikashi Hitarasu (天豊財重日足姫尊) allmänt kallad prinsessan Takara som var sonsondotter till kejsare Bidatsu (敏達天皇) vilket gav henne den nödvändiga bakgrunden för att kunna sätta sig på Juvelsätet, eller Gyoku no suwari (玉の座り) som var dåtidens kejserliga ”tron”, i realiteten en upphöjd tatamimatta. Hon föddes 594 och var således hela 48 år vid sitt trontillträde, en aktningsvärd ålder vid den här tiden. Hon inledde sin ”karriär” i hovet som gemål till kejsare Jomei (舒明天皇) och två av hennes söner, Prins Naka no Ooe och Prins Ooama skulle efterträda hennes som kejsare Tenji (天智天皇) respektive kejsare Tenmu (天武天皇) senare i livet. Hon blev således den förste kvinnlige kejsaren som satt på tronen i två av varandra oberoende regentperioder. Läs mer


2 kommentarer

När kvinnliga kejsare var vanliga

Det långa håret under Heian perioden var svårt att sköta.

Det var under Heian perioden som Japan övergick till ett patriarkat som vidareutvecklats till det manschauvinistiska samhälle som går under epitetet danson johi, respektera mannen, förakta kvinnan, och som nu står på tröskeln till sitt nästa matamorfosis. Men före Heian var det i högsta graden ett jämlikt samhälle, speciellt när det gällde Krysantemumtronen. Mellan 592 och 770 var det lika många manliga som kvinnliga kejsare. Eftersom det bryter rakt av mot tidigare och senare mönster har historiker tenderat att betrakta detta som ett slags parentes, men är det så säkert? Och även om de skulle dröja innan de satt på Krysantemumtronen igen kunde de styra och ställa friskt bakom skydd av kejsaren. Läs mer