歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Okinawas historia

Eftersom Okinawa skiljer sig från övriga Japan på väsentliga områden är ögruppen ett intressant jämförelseobjekt och en påminnelse om att japansk homogenitetsvurmande inte alltid stämmer överens med verkligheten. Prefekturen förekommer därför någorlunda regelbundet i bloggens rapportering om japanska förhållanden, men ett helhetsgrepp på dess historia saknas, även om ansatser gjorts. Situationen förvärras av att en stor del av Okinawas historiska dokumentation förstörts i samband med två invasioner. Den första 1609 när bushi (武士), krigare, från Satsuma på södra Kyushu anlände för att kolonisera kungariket Ryukyu. Den andra 1945 när USA skulle förbereda en invasion av Japan, innan atombomberna ändrade den historiska utvecklingen. Okinawa har således lärt sig, den hårda vägen, att stå under andras överhöghet och anpassa sig till deras krav och förväntningar. Men så har det inte alltid varit, de var också ett stolt och enhetligt kungadöme som skördade frukterna av sin kunskap att navigera haven och förmåga att korsa språk- och kulturgränser för att upprätthålla goda handelsförbindelser. Läs mer


2 kommentarer

Kanji för att förvirra

Det främsta hindret för dem som studerar japanska är kanji (漢字) de kinesiska skrivtecknen som till skillnad från i Kina existerar i ett laglöst land av varierande uttal och otaliga betydelser. Det är också anledningen till att den som studerar japanska behöver dubbelt så lång studietid för att nå samma nivå som studenten av kinesiska. Tecknen är också den främsta anledningen till avhoppen bland studenterna under pågående studietid, de flesta saknar viljestyrkan och den intellektuella skärpan att ta sig över hindret. Hade de vetat vad som väntar dem när de väl kommer till Japan hade de sannolikt hoppat av långt tidigare. Läs mer


2 kommentarer

Språklig heterogenitet för ett homogent folk

För att anses vara ett homogent folkslag uppvisar japanerna ovanligt stora språkliga skillnader. Alla som studerat språket lär sig inledningsvis en formell form av riksjapanska. När de senare äntligen kommer i kontakt med språket upptäcker de till sin fasa att ingen verkar tala det. Det beror naturligtvis på att det första de kommer i kontakt med inte är en japansk arbetsplats. Där talas den formella japanskan mellan olika avdelningar, men den informella är allt vanligare inom den egna sektionen. I butiker talas en kombinerad respektfull och ödmjuk japanska och på krogen snackas det slang. Eller värre beranmecho eller japanska från shitamachi i Edo, ungefär lite som söderkisar. Läs mer