歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Och 2018 års Nobelpris i litteratur går till…

Ingen kulturintresserad har den senaste veckan undgått att Svenska Akademien, denna bastion till försvar för svenska språket och dess kultur, har befunnit sig i något som måste liknas vid upplösningstillstånd. Senaste gången det inträffade var i samband med Rushdie-affären 1989 som ledde till att Kerstin Ekman och Lars Gyllensten lämnade Akademiens arbete. Denna gång var det förre ständige sekreteraren Peter Englund, Klas Östergren och Kjell Espmark som i protest lämnade, därefter har även Katarina Frostenson, som utåt står i centrum för den nuvarande schismen, och hittillsvarande ständige sekreteraren Sara Danius lämnat Akademiens arbete. Akademien bestod av 16 aktiva ledamöter, förutom Ekman så deltar heller ej Lotta Lotass på stol nr 1 i arbetet. Ett avfall på fem personer innebär att det för närvarande endast är elva ledamöter som aktivt deltar i arbetet, och enligt rådande stadgar är de därför heller ej kapabla att välja in efterträdare nästa gång en ledamot avlider. Läs mer


2 kommentarer

Filosofiska rummets japanska monolog

Få svenskar har någon form av djupare förhållande till vare sig Japan eller japanerna. De dök först upp i vårt medvetande en bit in på 70-talet, genom export av bilar, kameror och transistorradio, på sin tid lika revolutionerande som en iPhone. Vi kunde inte hantera konkurrensen, men det var endast de närmast berörda som förstod orsakssammanhanget och de visste lika litet om landet, kulturen och språket som någon annan. Det har lett till att den reflexmässiga reaktionen när landet och folket kommer på tal att de är annorlunda, ”weird Japan” är en hel medieindustri, från YouTube video till korttidsutsända tidningskorrespondenter och flitiga klicklockande bloggare. Tyvärr skrapar de endast på ytan och deras ansträngningar slammar igen istället för att dränera. Skall vi bättre förstå skillnaderna måste vi således gå djupare och titta på våra filosofiska skillnader. Läs mer


Lämna en kommentar

Förlåtandets komplicerade filosofi

Har vi förlåtit Tyskland dess naziförflutna? I det stora hela kan frågan nog besvaras jakande. Varför kan då inte Korea och Kina göra detsamma gentemot Japan? Idag tar bloggen upp frågan om kollektiv skuld, krigets grymheter och problemet med förlåtelse. Det blir således en mer filosofisk utläggning än normalt.
Läs mer