歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


1 kommentar

Ezos historia

Flitiga läsare av bloggen har vid det här laget lärt sig att Hokkaido tidigare benämndes Ezo, eller formellt Ezochi (蝦夷地), men vi har ännu inte tagit upp öns äldre historia. Ezo är etymologiskt en utveckling av de ”östra barbarerna” och var ett slags generisk beteckning på all de olika stammar och folkslag som bosatt sig i norra och nordöstra Japan. I slutet av 800-talet jagades de sista resterna av dem bort från Honshu och därmed lät sig kejsarna nöjas. Dagens ainu anses vara deras efterlevande, men huruvida de utökats via invandring från Sibirien och norra delarna av fastlandsasien, eller om de förblivit sedentära på ön är fortfarande omgärdat av osäkra faktorer. Bistra vintrar med frusna hav som var lätta att korsa talar för att en viss rörelse är trolig, medan religiösa riter och världsuppfattning tyder på en mer endogen existens. Läs mer


1 kommentar

Vad menas med bakumatsu?

Ordagrant betyder bakumatsu (幕末) ”fortfarande shogunat” och är helt enkelt en förklarande beskrivning av shogunatets sista årtionde. Skall vi applicera ett svenskt ord får det bli något i stil med ”shogunatets sönderfall” eller ”kollaps”. Japanska historiker sätter upp två rejält snäva gränser, något som historiker normal försöker undvika. Den påbörjas med ankomsten av Perrys ”svarta skepp” 1853 och varar till Boshin kriget 1869. Därmed var shogunatets saga all och kejsaren var återställd som utövare av den politiska centralmakten. Ur det perspektivet är således begreppet bakumatsu oantastligt. Verkligheten är emellertid inget teaterstycke där draperiet öppnas och händelserna påbörjas, lika lite som verkligheten slutar när draperiet sänks. Läs mer


Lämna en kommentar

Japanska skattesystemets historia

I moderna samhällen är skattesystemet en komplex skapelse, ofta med motsägelsefulla inslag. Stat, kommun och prefekturer tar en stor andel av folkets blod, svett och tårar i anspråk för sina egna ändamål, allt för stor andel tycker många, Mona Sahlin är förmodligen i minoritet som tycker ”det är häftigt att betala skatt”. Politiker försöker därför dölja skatteuttaget genom indirekt uttag, det kan kallas trängselskatt, bilaccis, moms, arbetsgivaravgift, värnskatt, lyxskatt eller något annat, men i slutändan kommer alltihopa ur medborgarens fickor, ingen annan är beredd att överta ditt skatteansvar, de har nog med sitt eget. Japan är naturligtvis inget undantag så bloggen tänkte det kunde vara på tiden att beskriva det japanska skattesystemet och dess historia. Läs mer


Lämna en kommentar

Valfångstens historia i Japan

Japaner undviker generellt konfrontationer och det är en bidragande orsak till att Japan ibland beskrivs som en ekonomisk elefant, men en politisk mygga. De tycker helt enkelt att det är obehagligt att vara drivande i utrikespolitiska spörsmål såvida det inte råder global koncensus kring ämnet, då stiger de gärna in och försöker visa sig konstruktiva och hjälpsamma. Men det existerar vissa frågor där de helt går sin egen väg och där japanska medier gärna bidrar genom att de försöker begränsa rapporteringen till eventuella positiva inslag. En sådan är valfångst, där Japan helt nyligen lämnade IWC, International Whaling Commission och därmed inte heller längre är uppbundna av de avtal som ingåtts där. För Japans del är det således fritt fram att jaga val efter eget huvud. Därmed kommer de på konfrontationsväg mot organisationer som Greenpeace och WWF, och inte minst mot alla de miljöaktivister som hävdar att de är journalister. Med det här inlägget avser bloggen försöka beskriva varför frågan är – inte minst politiskt – betydligt mer komplicerad än dessa miljöaktivistiska journalister som varken kan något om Japans geografi eller historia beskriver den. Det har blivit dags att titta närmare på Japans valfångsthistoria. Läs mer


Lämna en kommentar

Nordiska pionjärer i Japan

I föregående inlägg beskrivs Carl Peter Thunbergs insatser för vår förståelse av Japan, och deras av oss. Han var som nämnts i tidigare inlägg dock inte den förste svensk som satte sin fot i Japan, men den mest kände. Det fick tankarna att fara iväg till hur det förhåller sig för våra nordiska grannar. Bloggen inventerar därför med detta inlägg den förste dansk, norrman, finländare och islänning som anlände till Japan. Vi tar vår början i København. Närmare bestämt den 26 juli 1842. Läs mer