歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Ninja och ninjutsus historia

I Fråga Lund dök det upp en fråga om ninja (忍者) som besvarades av historikern Gunnar Wetterberg på ett underhållande, men föga faktarikt sätt. Bloggen tänkte därför att det kanske finns de som suktar efter mer konkreta data, och tänkte därför försöka tillgodose de behoven. Wetterberg nämnde att de var samurajer, det fanns några sådana som var herrelösa, men hela idén bakom ninja och deras verksamhet var just att de inte skulle vara lojala mot någon specifik feodalherre. I sin enklaste definition är ninja en utövare av ninjutsu (忍術), de ”smygande konsterna” som har sitt etymologiska ursprung i verbet shinobu (忍ぶ) som är gömma, hålla ut och i sin transitiva form, shinobaseru att dölja eller smussla undan. Detta var för att skaffa sig ett psykologiskt övertag, genom att inte veta var de kom ifrån, när de kunde tänkas dyka upp eller hur de skulle slå till skapade de om inte skräck kring sig så åtminstone en tydlig oro. Ett annat vanligt namn för dem, om än inte i Hollywood filmer är kanja (間者), ungefär ”de som smiter emellan” men i dagligt tal var det vanligare att de benämndes med sin japanska benämning shinobimono som är den japanska läsningen av tecknen för ninja. Läs mer


4 kommentarer

Mie prefektur

Huvudön Honshu domineras av två stora slätter, Kansai i väster och Kanto i öster, däremellan ligger Mie prefektur som något av en gränsövergång. Språkligt bär de tydliga spår av Kansaidialekten, kulturellt och antropologiskt är de däremot mer närbesläktade med Kanto. Mie kan tolkas som ”trippelprefekturen” och kommer sig av ett gammalt citat då en känd krigare på genomresa talade om de tredubbla skönheterna, bergen i norr, slätten i mitten och havet i syd. Men egentligen är Mie en sentida konstruktion. Det är nämligen en sammanslagning av de gamla provinserna Ise, Shima, Iga och östra Kii. Historiskt har regionen alltid utgjort en unik skärningspunkt mellan öst och väst då Shintos heligaste heliga, Ise Jingu eller Storhelgedomen Ise, befinner sig här. Hit vallfärdade man från både väst och öst och då man befann sig på den heligaste av helgedomar avstod man också konflikter. Ville stridande parter överlägga och minimera riskerna för bakhåll förlade man sina möten till Ise. Läs mer