歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


4 kommentarer

Poesi från Japans Heian period

Bloggen vill framföra en genuin ursäkt. I den fromma förhoppningen att göra Heianpoesin begriplig ställde jag upp den i tabellform i Word. Men publikationsplattformen WordPress och Microsoft är uppenbarligen inte överens om hur tabeller skall hanteras i HTML. Läsare (tack Göte och Dag) påpekade för mig att det såg förskräckligt ut. Tabellerna är därför nu borta och ersatta med indragna stycken. Kanske inte lika elegant, men åtminstone begripligt.

I begynnelsen varde kinesiska. Och det varde länge. Ungefär 400 år. Så höjden av bildning var att behärska detta komplicerade skriftspråk, som var så unikt illa anpassat till japanskans språkliga behov. Med agglutinerade verb, postpositioner och hierarkiska sociolekter. Så när man försökte sig på att skapa en egen kanon av litterära verk, som ett bevis på att man tillhörde den civiliserade världen, fick det ske på kinesiska. Det är ungefär som om Snorre Sturlasson varit tvungen att skriva Eddan på latin men förbjudits att använda ablativ, vokativ, ackusativ och lokativ i konstruktionerna. Resultatet hade blivit krystat, men någorlunda begripligt. Eller åtminstone möjligt att tolka. Han var nämligen kreativ, och de hittar vägar runt hindren. Så och de tidigaste japanska författarna. Läs mer


8 kommentarer

Kanjis forntid, nutid och framtid

Av de fyra stora originella civilisationerna, Mesopotamien, Egypten, Hindus och Gula Floden (Kina), är det endast den sista vars skriftspråk fortfarande är i bruk. Kanji (漢字), Hanzhi på kinesiska och Hanja på koreanska betyder ordagrant Han-tecken. De kan således betraktas som de mest lyckade och avancerade eftersom de hängt med så länge, och till skillnad från exempelvis hieroglyfer, fortfarande är i bruk. Det har de gjort för att de – och det kan vara lite svårt för västerlänningar att smälta – är betydligt mer flexibla än vi inser. De har helt enkelt anpassat sig till tidens utveckling på ett sätt som inte ens alfabetet klarat. Anledningen till det är att det inte enbart är det äldsta levande skriftspråket, det är också det som har fler tecken än något annat, det existerar mer än 100 000 skrivtecken, dessutom ett litet antal som egentligen inte existerar. Men mer om det senare. När något nytt dykt upp som behövt ett ord, har man helt enkelt skapat ett nytt tecken för att uttrycka det. Det innebär också att det är något av ett Sisyfos jobb att lära sig dem och därför är det endast världens näst mest använda skriftspråk. Efter det latinska alfabetets 5 miljarder användare är det 1,5 miljarder som förlitar sig på de ideografiska tecknen. Läs mer