Berömda svenskar du aldrig hört talas om

2016-12-09 av rekishikan 3 kommentarer

LiLiCo som brotterska

Svenskar vi uppfattar som väldigt berömda är i själva verket mer okända utomlands än vi inbillar oss. Zlatan är tveklöst en av Sveriges nu levande mest kända personer. Men i Japan är det huvudsakligen fotbollsfantaster som vet vem han är, och då är han mer känd som Ibrahimovic än Zlatan. Skulle han däremot avsluta sin karriär i ett japanskt lag (de betalar troligen bättre än Manchester United) skulle han bli en sensation över en natt. På samma sätt är Henrik Stenson välkänd bland japanska golfare men inte utanför den snäva kretsen. Fast å andra sidan finns det ett antal svenskar som är mycket kända i Japan, men som ingen, utom deras nära och kära, hört talas om i Sverige. Idag tänkte bloggen presentera några i Japan kända svenskar.

Sannolikt är det få svenskar som på rak arm kan berätta vem Ann-Sophie Lennerfors är. I Japan heter hon Shinozaki Ann Sofi men är mer känd som LiLiCo och hon har omsatt sin berömmelse som filmkritiker för TV-nätverket TBS till en karriär inom sociala media som ett slags allmän talesman för Sverige och svenska förhållanden. Sedan två år tillbaka har hon gått över till en karriär som fribrotterska i DDT serien där hon vunnit tre olika titlar. Hon är med andra ord en riktig diversearbetare i kändiskulturens örtagård. Hennes far är svensk (enligt hennes japanska Wikipedia sida är han adlig), modern är japanska och avled 2014 och hennes tio år yngre bror är lektor vid Uppsala universitet. Hennes pojkvän är den 21 år yngre Watase Mizuki, professionell brottare. Hon uppger att hon mobbades flitigt hemma i Stockholm. 18 år gammal flyttade hon 1988 till sin mormor i Tokyo och inledde sin japanska karriär med att sälja lunchboxar eller obento. Satsningen på att bli kändis, i Japan kallad tarento, fortsatte och hon lyckades landa jobb som sångerska i först Shizuoka och sedan reste hon runt och sjöng på klubbar som var tillgängliga. I ett försök att bli mer känd vek hon ut sig i herrtidningar, i Japan kallat gurabia och vid 42 års ålder fick hon vara med i japanska Playboy, om något ett bevis på att svensk moralpanik inte nått fram till Japan. Det räckte till för att hon så småningom fick vara med i reklamfilmer för både Toyota och Pepsi.

LiLiCo som filmkritiker

Hon har sedan blivit känd dels som filmkritiker men också som Eric Cartmans röst (South Park för de som väljer annan underhållning) i den till japanska dubbade versionen. Precis som i USA har Japan strikta regler för vad som får och inte får sägas på TV (åtminstone om man vill behålla sitt sändningstillstånd) och South Park som i USA sänds på s.k. prime cable behöver inte ta hänsyn till detta, medan Wowow, en satellitkanal, som sände i Japan, tvingades ta större hänsyn. Medan den fortsätter i USA lades den ned efter sex säsonger i Japan. I samband med en tidningsintervju fick hon frågan om vilka hennes tre favoritfilmer var och hon svarade South Park: Bigger, Longer and Uncut, Miss Congeniality (Sandra Bullock som FBI agent på skönhetstävling) och Colin Nutleys Under solen. I sin roll som filmkritiker har hon fått intervjua Hollywoodskådisar som Gerard Butler, Will Smith och exempelvis Colin Farrell. Japanska journalister är vanligen ytterst lågmälda och rädda för att ställa kritiska frågor, med hennes svenska bakgrund upplevs hon därför som en fräsch fläkt med en mer rättfram frågestil. Här tillsammans med Felix Herngren vid den japanska premiären av Hundraåringen som gick ut genom fönstret.

Åsa Ekström framförs Oshimas hus

En annan svenska känd i Japan är Åsa Ekström. Hon är en 33 årig mangatecknare från Karlskrona och en av ytterst få västerlänningar vars manga har slagit igenom i Japan. Hennes Hokuo joshi oosa (Åsa) ga mitsuketa Nihon no fushigi som betyder Märkliga japanska upptäckter av nordiska Åsa, således lite av självupplevda händelser efter ankomsten till Japan. De har även översatts till kinesiska och utgetts i Taiwan som är minst lika manganördigt som Japan. Hon har utgett tre volymer som sålt i mer än 140 000 exemplar, med tanke på att japanska royalty är bättre än de svenska, eftersom upplagorna är så mycket större, och att hon utges av Kadokawa som är Japans motsvarighet till Norstedts har hon stark uppbackning. Den fjärde volymen är färdig och genomgår i skrivande stund publikationsprocessen, gissningsvis utkommer den första kvartalet 2017. Hon uppger att hon som 13 åring fascinerades av Seeraa muun, det japanska uttalet för Sailor Moon. Detta ledde henne till att själv försöka teckna manga och hon kom in på Serieskolan i Malmö och fick möjlighet att utveckla sin teknik. I Sverige utgav hon på Kartago tre volymer av Sayonara september mellan 2009 till 2013.

Åsa Ekström självporträtt

Böckerna översattes till japanska och 2015 tilldelades hon Gaimanpriset som årligen utgår till de bästa utländska manga serierna. De har även översatts till engelska och är utgivna som e-böcker, ett format populärt hos iPad generationen. Hon har i Sverige tilldelats Unghunden från Seriefrämjandet. Där Sayonara september var manga i narrativ form så är Hokuo joshi tecknad i den traditionella 4 rutors stil som egentligen är anpassad för dagstidningar. Hon åker runt på mangakonferenser och boksignering i hela Japan. Exempel på det i videon nedan.

Johan Nilsson nu känd som Sanyutei Jubei

Han går under artistnamnet Sanyutei Jubei men heter Johan Nilsson, är 31 år och rakugoka, enkelt uttryckt en klassisk japansk ståuppare vilket på japanska naturligtvis är en sittnedare. En rakugoka sitter i seiza positionen, alltså med vaderna under låren, och berättar en historia, som regel mellan två olika personer där han, traditionellt ett manligt yrke, spelar rollen av bägge personerna. Berättelsen kallas rakugo som ungefär betyder ”nedfallet ord” och hänför sig till berättelsens avslutande mening. Konstformen blev populär under Edo perioden då den tilltalade den framväxande borgarklassen. Från början kallades det otoshibanashi som i princip betyder detsamma som rakugo, men det senare låter mer förfinat i japanska öron. En rakugoka har två rekvisita till sitt förfogande, sin solfjäder och en större näsduk kallad tenugui. Dessa kan fylla funktionen som pensel och brevpapper, ätpinnar, svärd och mycket annat. Johan Nilsson har alltså trätt in i en sluten värld av traditionell underhållning.

Tillsammans med Sanyutei Koraku

Alla hans kolleger heter Sanyutei eftersom de ingår i den trupp som leds av en av Japans absolut mest kända rakugoka, Sanyutei Koraku. Sanyutei är en skola inom rakugo och inte mindre än tre rakugoka från den skolan deltar i Shoten (笑点) som visar rakugo på TV sedan 1966, Japans näst längsta TV program. Johan Nilsson har således kommit i gott sällskap. Han började sin rakugo karriär som oberoende under artistnamnet Shinnichika Samuraj (ett utslag av bristande mognad) och senare som Volvotei Ikeya (en finurlighet som nog får betraktas som overkill), men vill man komma någon vart inom rakugo i Japan är det helt nödvändigt att tillhöra en trupp eftersom de växlar mellan att uppträda i Tokyo och resa runt i riket och för att få ihop till en hel show som folk är villiga att betala för krävs det åtminstone fyra rakugoka. Genom att accepteras av truppen och att Sanyutei Koraku tar honom under sina vingar och kanske får hjälp och bistånd av exempelvis Sanyutei Enraku (bloggens personliga favorit bland rakugoka) har han alla förutsättningar för att göra stor karriär. Han skulle exempelvis kunna bli den första utländska rakugoka att delta i just TV programmet Shoten.

Uppdatering 2022-04-06

Nytt tillskott till listan över svenska kändisar i Japan hittar du här.