歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Saltets historia i Japan

1 kommentar

Salt har använts i tusentals år som konserveringsmedel och smaksättning. Arkeologiska utgrävningar visar hur folkförflyttningar skett beroende på salttillgången. Vare sig vi studerar Egypten, eller Kina hade de avancerad salttillverkning för flera tusen år sedan. Undantaget från den regeln är Japan. Landet har en helt annan relation till saltet än andra nationer och det är med stor säkerhet en bidragande orsak till att hjärt- kärlsjukdomar inte förekommer i samma omfattning som i andra länder. Idag tar bloggen en titt på saltets historia i Japan.

Japans största saltbutik 600 sorters salt

Japans största saltbutik 600 sorters salt

Det faller ungefär dubbelt så mycket nederbörd i Japan som i de flesta andra länder. Som en följd av detta uppstår det inte saltminor längs kustlinjen, det salt som bildas från havsvattnet rinner helt enkelt bort genom regnen. Längs kustlinjen i Japanska Innanhavet och på Notto halvön är soltimmarna fler, men salthalten i Innanhavet är lägre och det är endast en begränsad del av kustlinjen längs Notto halvön som är tillgänglig. Följaktligen kan Japan på långt när inte tillverka tillräckligt mycket salt för sitt eget behov. Inte minst då det är en stor insatsprodukt i industriproduktion. Den japanska staten har därför förbehållit sig ett saltmonopol ända sedan 1600-talet. Då buddismen rekommenderade en vegetarisk diet höll sig japanska jordbruk inte med stora djurbesättningar och därmed fanns det liten efterfrågan på saltsten. Men den fanns och det innebar att det var ett av de områden som shogunatet tvingades prioritera.

Istället för salt blev det sojasåsen, eller på japanska shoyu (醤油) som fick ersätta saltet för människans behov, halten av natriumklorid är inte lika stor så sältan är mildare och därmed även kroppens intag av den kemiska substansen. Detta tros vara en bidragande orsak till den lägre frekvensen av sjukdomar relaterade till hjärt- och kärlsystemet hos japanerna. Eftersom salt var svåråtkomligt blev det av naturliga skäl en lyxprodukt som efterfrågades av de välbärgade som också började överkonsumera det. Således fanns det även folkhälsoskäl för att bevara monopolet och upprätthålla artificiella höga priser. Ett tydligt bevis för saltets exalterade status i det japanska samhället är att sumobrottare kastar in en näve i sumoringen under varje förberedande steg inför matchen. Saltets vita färg upplevs som rensande och symboliken är att ringen befrias från onda andar. Ett annat exempel på saltets rensande funktion är att på Miyakojima, en ö som ingår i Okinawa, har man traditionellt en påse salt hängande i entrén för att rena besökanden innan de stiger in i huset.

”Skicka salt till fienden” är ett uttryck för att visa medlidande. Uttrycket kommer ifrån att Imagawa Yoshimoto stoppade salttransporter till Takeda Shingen som ett ekonomiskt stridsmedel. Havsöron från Kai (Shingens domän) var berömda i hela Japan och de behövde saltas in för transporten ned till kusten. När Uesugi Kenshin, Shingens ärkefiende, fick höra talas om detta, skickade han salt till Kai från sitt eget saltförråd. En fiende som inte kunde slåss ärligt för att hans inkomster tagits bort var inte en fiende värd att besegras.

Bättre bemedlade japaner använde salt för tandborstning, man lade salt på fingret och gned det över emaljen och tandköttet innan man rensade munnen. Därför är denna tandborstningsgest också ordet för salt i japanskt teckenspråk.

Som synes har salt i Japan en långt mer vidsträckt betydelse än i de flesta andra länder, förmodligen beroende på att dess historia är kortare än i omvärlden.

En tanke på “Saltets historia i Japan

  1. Ping: Bloggens läsrekommendationer | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.