歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Tatami – golv sedan 800-talet

5 kommentarer

Det är inte riktigt klart när japanerna började använda tatami mattor som golvläggning. Tillägget matta på svenska, som kommer från engelskan och inte japanska, är olyckligt då det snarare borde kallas tatamigolv. Det handlar nämligen inte om mattor som kan rullas upp eller flyttas runt i ett anfall av dekorationslust. Utan det är risbast som vävs in i uppspända träramar fyllda med veketåg, på japanska kallat igusa. De är således tillverkade enbart med naturliga material och har därför också en begränsad, om än tämligen lång, livslängd. Normalt bör de bytas ut ungefär vart femte år. Traditionellt togs de upp på nyårsafton och bankades rena, men numera är det få som upprätthåller den traditionen.Renodlad <strong>washitsu</strong>

De äldsta referenserna till tatami är från Heian perioden, så de är åtminstone mer än tusen år gamla. Tatami är substantivformen av verbet tatamu som betyder vika, således bör de första exemplaren ha tillverkats med någon form av gångjärn i sig. Klart är dock att de första hundra åren användes det inte som golv, utan en liten sittplats, antagligen för att göra det enklare att sätta sig eftersom Heian kimonon, åtminstone för högt uppsatta hovdamer, hade långa släp som om oturen var framme kunde fastna under henne och rivas sönder. Så småningom placerades de ut så att alla som befann sig i ett rum hade en egen liten tatamiplattform att sitta på. Därifrån är steget inte långt att fylla hela golvet med dem. Då risbasten lätt rivs sönder är det ett grovt etikettsbrott att gå på dem i annat än sockorna. Japanerna använder s.k. slippers (innetofflor) i sina hus och det händer att utlänningar glömmer ta dem av sig innan de går in i ett tatamirum, som för övrigt på japanska kallas washitsu som ordagrant betyder ”japanskt rum”.

När de blev allt vanligare förekommande kom arkitekturen att adapteras till de nya golven. Rumsstorlekarna anpassades så att ett heltal tatamimattor skulle få plats. Undantaget var thérummet för théceremonier som var fyra och en halv matta eftersom det behövdes plats för en eldhärd till thévattnet. Tatamimattornas storlek kom att variera, tre specifika storlekar växte fram Kyoma som är den äldsta används från Kyoto och västerut, Honma är den största och används runt Nagoya, och Edoma, idag även kallad Kantoma används från Tokyo och österut. En tatamimatta har relationen 2:1, den är alltså dubbelt så lång som den är bred. En Kyoma är 955 x 1910 mm, medan en Edoma endast är 880 x 1760 mm eftersom de är mer trångbodda i östra Japan löste de genom att minska storleken på mattorna. Honma är den största på 985 x 1970 mm, så mattorna är strax under två kvadratmeter. En specialmatta kallas Danchima och är framtagen för kommunalt subventionerade boenden där mattan endast är 850 x 1700 mm.

I Japan uttrycks rumsstorlek inte i kvadratmeter utan i antal mattor som får plats, trots att det sällan finns mer än ett rum i hus och lägenheter byggda på nittiotalet och framåt som har tatami som golvbeläggning håller de fast vid sitt räknesätt. Västerländska rum (träbelagda golv) i lägenheterna kan därför uppgå till enheter som 5,7 mattor trots att rummet aldrig kommer i kontakt med tatami. Fastighetsmäklare måste uppge rummets storlek baserat på Honma mattorna, så i exemplet ovan hade rummet således varit 11 kvadratmeter.

Eftersom japanerna bygger sina bostäder allt mer i västerländsk stil faller efterfrågan kraftigt på tatami. De som fortfarande ägnar sig åt det har därför svårt att rekrytera ny personal. Återväxten är därför dålig och det är inte osannolikt att det kan bli allt svårare att få fram golvbeläggningen även till de som har svårt att ersätta den med något annat som tempel eller ryokan, de traditionella gästgiverierna. För starka unga äventyrslystna svenskar som vill ha ett jobb de aldrig blir avskedade från har tiderna aldrig varit bättre än nu att prova på ett unikt hantverk.

5 tankar om “Tatami – golv sedan 800-talet

  1. Ping: Bloggens läsrekommendationer | 歴史館

  2. Ping: Filosofiska rummets japanska monolog | 歴史館

  3. Ping: Geishans historia | 歴史館

  4. Ping: Hogen upproret 1156 inledningen till Japans första inbördeskrig | 歴史館

  5. Ping: Dejima var Tokugawas fönster mot omvärlden | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.