歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


1 kommentar

Shi-no-ko-sho det japanska ståndssystemet

Under medeltiden var ståndssystem närmast universellt, även östra Asien hade system som byggde på fyra klasser. Ursprungligen är det ett kinesiskt samhällssystem som återfinns redan under Zhou dynastin för nästan 3 000 år sedan. I Korea utvecklades det lite annorlunda under Sillas enande och har den något märkliga benämningen ”skelettdelarnas indelning”, eller på koreanska Kolpum jedo (골품제도). Det skulle dröja tills slutet av 1500-talet innan Japan följde efter, de uppkallade det efter den kinesiska förebilden, shi-no-ko-sho (士農工商) där varje tecken representerar de fyra stånden. Först krigarna, bushi (武士) som vi benämner samurajer, därefter nomin (農民) bönderna stod således högt uppe, sedan kosho (工匠) som är hantverkare, och till sist shonin (商人) som är handelsmän. De två sista kategorierna slogs i dagligt tal oftast ihop till chonin (町人) som är stadsbo eftersom det var där de huvudsakligen huserade. Läs mer


1 kommentar

Slaveriets historia i Japan

På modern japanska heter slav dorei och slaveri blir doreisei, en sexslav av det frivilliga slaget däremot kallas toranoko som är tigerunge, egentligen ett uttryck för något värdefullt, tigermamman må vara farlig men behandlar sina ungar med varsamhet, ungefär som en skicklig dominatris. Det ofrivilliga slaget benämns ianfu och är en eufemism eftersom det ordagrant betyder ”trygghetsfru”. De senare utgör ett diplomatiskt problem mellan Japan och Sydkorea sedan slutet av andra världskriget. Idag tar bloggen en närmare titt på slaveriets historia i Japan. Läs mer


14 kommentarer

Vad är burakumin?

Begreppet burakumin är en neologism, ett nyskapat ord, från Meiji perioden. Ord som exempelvis filterbubbla, lånegarderob, äggdonator och pappafeminist är exempel på nutida neologismer. De uppstår för att fylla ett behov som existerande ord inte täcker. Så innan de kallades burakumin kallades de således något helt annat. Tidigare benämndes de eta och hinin. Skall vi försöka göra en liknelse med svenskan så är de senare att jämställa med blatte och svartskalle medan burakumin då skulle vara nysvensk. Lägg dock märke till att nationalitet är helt ovidkommande i det japanska exemplet, de är precis lika japanska som övriga samhällsmedborgare. Fråga en japan om burakumin och svaret blir oftast samma oförståelse som när du frågar efter japanska svordomar. Vet inte, sådant använder vi inte. Förnekelsen är total. För att förstå det här närmare måste vi bege oss tillbaka 1 300 år i tiden. Läs mer


3 kommentarer

Utstött i Japan av religiösa skäl

Klassystemet som konstruerades av Toyotomi Hideyoshi går under benämningen shi-no-ko-sho, på japanska 士農工商 som i tur och ordning är krigare, bönder, hantverkare och köpmän. Till skillnad från Europa hade således bönderna hög status, medan köpmännen hade låg. Men det fanns grupper som inte reglerades i detta system, både ovanför och under. Ovanför återfinns hovadel och prästerskapet, egna stånd i den europeiska konstruktionen. Undertill befann sig ”icke-människorna” och ”de besudlade”. Idag tar bloggen en titt på samhällets utstötta.

Läs mer


Lämna en kommentar

Fem miljoner japaner rapporteras saknade

Fem miljoner japaner rapporteras saknade av myndigheterna, fruktar att siffran kan stiga till tio miljoner. Nejdå, det handlar inte om en ny kärnkraftskatastrof, utan myndigheternas försök att introducera personnummer. I ett första utskick på 56 847 000 försändelser har strax över 5 000 000 kommit i retur, adressaten okänd eller onåbar. Problemet hänger ihop med den japanska folkbokföringens struktur som är helt uppbyggt på hushåll och inte individer. Läs mer