歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Sveriges äldsta Japankrog – Seikoen eller Samuraj?

Lämna en kommentar

Av en internetbekant, eller kanske virtuell vän, fick bloggen frågan om vilken som var Sveriges första japanska restaurang, Seikoen eller Samuraj? Förvisso anser jag mig kunna en del om Japan, dess kultur och historia och även en del om köket, men just den frågan är mer specifikt Stockholmshistorisk och därmed inte helt lätt att besvara för en skåning i förskingringen. Bloggen har besökt bägge varsin en gång. Samma år, 1984 eller 85. Två helt olika erfarenheter som det kunde vara intressant att delge en större publik.

Jag var uppe i Stockholm för att besöka japanska ambassaden på Gärdet, där jag skulle intervjuas efter ansökan till det som då kallades Monbushostipendie (idag är termen MEXT, tror jag), det skulle berättiga mig att återvända till Japan och studera vid ett japanskt universitet i två år. Resa, skolavgifter och levnadsomkostnader, ett synnerligen angenämt och generöst stipendium för en ung student. På tåget upp till Stockholm förberedde jag mig så gott det gick, lyssnade på språkkassetter i min Sony Walkman, inköpt på Yodobashi Kamera i Shinjuku ett år tidigare. Intervjun skulle genomföras av ambassadens andre man, ministern. Kom in på kontoret, hälsade artigt på japanska och tackade för tillfället som förlänats mig på kenjogo (謙譲語) det ödmjuka språk som man förväntas använda om sig själv. Ministern spärrade upp ögonen och undrade om det gick bra att genomföra intervjun på japanska. Jag förklarade att det vore en ära att få lov att nyttja gudarnas och Yamato folket språk. Intervjun gick som smort. När jag skulle gå bad han mig vänta i foajén.

Efter en liten stund kom ambassadens kulturattaché, förklarade att det var han som skötte det praktiska kring stipendieansökningarna och undrade om han inte fick ta ut mig på lunch. Det var så jag första gången hamnade på Seikoen som låg på Tegelbacken. Där trakterades jag friskt och fick mig till livs en del roliga historier, främst om kineser, som så här 34 år senare nog får betraktas som tabubelagda. Så långt var jag således synnerligen nöjd med dagen och begav mig hem till en kompis som huserade alldeles i närheten av Norra Bantorget. På kvällen tyckte han vi skulle göra en krogrunda på Östermalm, om minnet inte sviker mig tror jag vi började på Östergök. När vi promenerade runt där fick polaren syn på Samuraj. ”Det måste vi testa, så du kan lära mig lite om sushi och annat”, insisterade han. Jag hade inte mage förtälja honom att jag redan inmundigat detta tidigare under dagen.

Till saken hör att jag hade på mig en t-shirt som såg ut som grafiken här bredvid. Det var min första japanska flickväns beskrivning på mig som jag fann hysteriskt roligt och hade därför låtit trycka upp en tio stycken, några av dem utdelade till huvudsakligen amerikanska vänner. En dag åkte vi till stranden söder om Yokohama och när jag bytt om för att gå de sista hundra metrarna till stranden tog jag på mig tröjan och gick med henne hand i hand när ett par kom i motsatt riktning. När de var jämsides började flickan skratta våldsamt, så pass mycket att hon fick kramp och lade sig ner på marken och kved av skratt. Själv var jag påtagligt belåten med att jag lyckats få någon att skratta så hysteriskt, men när jag vände mig om stod hennes kille och sparkade på henne ”upp med dig din dumma kossa, du skämmer ut oss”, sade han argsint till henne. Jag blev paff, var beredd att gå tillbaka och tala honom till rätta, med knytnävarna om det skulle behövas, när flickvännen rykte tag i min arm och drog bort mig. ”Förstår du nu varför jag inte vill att du skall gå omkring i den”, frågade hon. Och det kunde jag ju inte gärna neka till.

Men på Östermalm var det liten risk för en motsvarande incident och på 80-talet kändes det lite coolt att gå omkring bland balla 08:or med något på bröstet ingen av dem begrep. Vi gick in på Samuraj och fick ett bord anvisats oss. Servitriserna var svenskor, inte en japan syntes till. Och jag var nog aningen besviken, jag hade hoppats upprepa succén från stranden, men nu under mer ordnade omständigheter. Vi beställde in mat och stöl, servitriserna lämnade oss. Tydligen hade en av dem gått ut i köket och påtalat att det satt en skåning i lokalen med japansk text på sin t-shirt. För stölen bars ut av kamisan som är den japanska benämningen på krogvärdinnan, när hon kom gående vände jag mig bort från henne så hon inte skulle se t-shirten innan hon lagt stölen ifrån sig, därefter vände jag mig försiktigt om och riktigt nog stod hon kvar och väntade på att få se vad det stod. När hon fick syn på det upprepades resultatet från stranden. Hon erupterade i ett våldsamt gappflabb. Det blev blickstilla på krogen, servitriserna tittade nervöst på henne men hon fortsatte vråla av skratt, de andra gästerna började fnissa åt hennes skratt, stammisarna såg närmast förvånade ut, antagligen visade hon normalt upp en mera stoisk fasad.

Hon återvände till köket skrattandes hela vägen. Gästerna återvände till maten och servitriserna såg förbryllade ut. En tog mod till sig, kom fram och frågade vad det stod. Hentai gaijin svarade jag, och vad betyder det då undrade hon. Fråga din chef blev svaret. Idag är hentai ett vedertaget begrepp bland konnässörer av japansk erotik. Men då fanns det ingen som hört talas om begreppet. När det var dags för maten att anlända kom köksmästaren ut personligt med den. Stressad över skärbrädor och stekjärn hade han väl inte trott på frugans story utan ville bekräfta den med egna ögon. Han var naturligtvis bättre förberedd men skrattade ändå hjärtligt och började fråga en massa om var tröjan kom ifrån. När jag berättade att jag hade låtit få den tillverkad i Hachioji blev han tagen, hade själv varit i trakterna. Vi hade en angenäm diskussion i dryga fem minuter innan tanten kom ut och hämtade honom tillbaka till grytorna.

Det blev flera stöl och mera mat, alla beställningar hanterades blixtsnabbt och servitriserna sprang som skållade råttor. Vi fick en dessert som vi inte ens beställt och till den en söt saké som inte ens fanns på menyn, Mätta och belåtna gick vi över till kassan för att göra oss oskyldiga, intressant nog använde de det japanska betalsystemet, kamisan kom ut med ett brett leende och förklarade honjitsu wa omakase desu wa, idag är notan på oss. Servitriserna berättade att de aldrig sett makarna ha så roligt i köket. Jag kontrade med att berätta hur duktiga och hårt de två flickorna sprungit omkring för att tillfredsställa kundernas alla märkliga behov. Det var två mätta och med pilsner till sprängningsgränsen fyllda individer som återvände till den östermalmska natten.

Bloggen har således enbart gott att säga om dessa två stockholmska Japankrogar, ingen av dem som existerar längre skulle jag misstänka, åtminstone inte under tidigare ledning. Och för att besvara den inledande frågan, på Seikoen fick jag veta av kulturattachén att ambassaden nyttjat den för representation i åtminstone tio år, men paret som drev Samuraj hade inte varit i Sverige mer än åtta (om inte minnet är ute och yrar), så svaret torde således vara Seikoen. Japanska restauranger har vanligtvis ganska töntiga namn eftersom det finns få japanska lånord i värdlandets språk. Seikoen är lite ovanligt på det sättet att det skulle den mycket väl ha kunnat heta även i Japan. Men få krogar, såvida de inte vänder sig till utländska turister, skulle döpas till sådant som Samuraj, Roppongi, Shogun eller ens Sakura i Japan. Men Japan har ju numera betydligt starkare ”soft power” än de någonsin haft tidigare. Framöver kommer vi säkert att få krogar med namn som Naruto, Doraemon, Shibuya, Pekopeko eller Anime. Det finns nog en och annan som skulle söka sig till en krog med namnet Kitsuentei (喫煙亭), problemet är naturligtvis att det är en minskande skara.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.