歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Från Tsushimas horisont

Bloggen har tidigare beskrivet ögruppen Tsushima (対馬) som ligger mitt emellan FukuokaKyushu och Pusan (부산) i Korea. I den här artikeln är tanken att se på omvärlden ur Tsushimas perspektiv, hur livet ter sig när man skall gå balansgång mellan sina politiska herrar och ekonomiska stöttepelare. I ett proto-koreanskt rike kallat Mahan (마한) och Bakan (馬韓) på japanska omnämns ön redan på 100-talet f.Kr., som då var en sammanhängande ö, och Izuhara (厳原) omtalas som den största byn. Fram tills 2004 det största samhället, numera sammanslaget med flera andra byar till det gemensamma Tsushima stad. Idag finns det nästan 40 000 bosättare på öarna (det har grävts kanaler och byggts broar) mot kanske drygt 1 000 invånare då. Redan vid den här tiden står det således klart att Tsushima var ”japanskt”, även om det inte direkt fanns någon japansk statsbildning då, mer än att det existerade ett Korea. Läs mer


Lämna en kommentar

Japanska skattesystemets historia

I moderna samhällen är skattesystemet en komplex skapelse, ofta med motsägelsefulla inslag. Stat, kommun och prefekturer tar en stor andel av folkets blod, svett och tårar i anspråk för sina egna ändamål, allt för stor andel tycker många, Mona Sahlin är förmodligen i minoritet som tycker ”det är häftigt att betala skatt”. Politiker försöker därför dölja skatteuttaget genom indirekt uttag, det kan kallas trängselskatt, bilaccis, moms, arbetsgivaravgift, värnskatt, lyxskatt eller något annat, men i slutändan kommer alltihopa ur medborgarens fickor, ingen annan är beredd att överta ditt skatteansvar, de har nog med sitt eget. Japan är naturligtvis inget undantag så bloggen tänkte det kunde vara på tiden att beskriva det japanska skattesystemet och dess historia. Läs mer


5 kommentarer

Shugo daimyo eller sengoku daimyo?

Hosokawa Yoriyuki, 6:e shugo daimyo i klanen

Flitigare läsare av bloggen känner igen titeln daimyo, som inte ens längre bevärdigas med fet stil, eftersom bloggen anser den så pass inarbetad som lånord att dess japanska ursprung inte längre behöver understrykas. Verkligt Japanintresserade har kanske även kommit i kontakt med begreppet i mer akademisk litteratur än bloggen presterar. Då ges gärna förklaringen att det skulle betyda ”stort namn” eftersom det på japanska skrivs 大名, detta är kvalificerat trams av dilettanter och akademiska charlataner som tror de behärskar Japans historia för att de läst John Whitney Hall och Harry Harootunians populärvetenskapliga verk. Begreppet 大名 härrör egentligen från 名田 (lägg märke till det gemensamma tecknet 名) som är namngivna fält, således risåkrar av den digniteten att folk visste vem de tillhörde, och vilka konsekvenserna blev om de försökte norpa lite risplantor nattetid. Prefixet 大 betyder stor, jätte, så det var helt enkelt en tidig benämning på storbönder som också ofta intog rollen som byhövding, och ibland även större områden. Därav den svenska översättningen till provinsfurste. Vad som mer sällan förklaras är att en daimyo kom i två olika schatteringar, de delas in i shugo daimyo (守護大名) och sengoku daimyo (戦国大名). Detta inlägg avser förklara skillnaderna mellan de två olika sorternas daimyo och varför begreppsskillnaden uppstod. Läs mer


5 kommentarer

Kanpaku en civil shogun

Japan är känt för in militära hegemon som bar titeln shogun, men parallellt med shogun fanns det ytterligare en post som var minst lika viktig och som kallades kanpaku. Normalt översätter vi det med riksföreståndare eftersom tankarna för till Axel Oxenstierna. Etymologiskt betyder det ”kejsarens talesperson” men det är inte fråga om en pressekreterare utan om en ställföreträdare. I tidigare inlägg har bloggen beskrivit Fujiwara som klanen bakom makten, kanpaku var den post som de utövade den prosaiska makten igenom. Olika medlemmar av klanen styrde således riket och när det saknades shogun inkluderade det militären. I över tusen år innehade en Fujiwara posten som kanpaku, åtminstone formellt. Läs mer