歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Dajo daijin de ursprungliga premiärministrarna

Sedan Nara perioden hade kejsaren ett regeringsråd till hjälp med de mer prosaiska bitarna av regeringsmakten. Det bestod av tre ministrar, en till vänster, en till höger och så dajo daijin (太政大臣) som är kanslerminister eller med modern terminologi premiärminister. Den moderna titeln är sori daijin (総理大臣) i tal oftast förkortat till sori, likaså förekommer shusho (首相) som i praktiskt bruk mer påminner om begreppet regeringschef. När man läser om en kanslerminister skall man ha i åminne att det genom tiderna varierade en del mellan deras formella maktbefogenhet och deras mer informella roll som kejsarens närmsta rådgivare i politiska spörsmål. Enkelt uttryckt beskars deras formella makt i samband med tillträdet av den första shogun, Minamoto no Yoritomo, 1185. I realiteten kom de, genom slughet, ingiften, ränksmideri, kunskap och en hel del fingertoppskänsla att även fortsatt fasthålla väsentlig informell makt. Läs mer


2 kommentarer

Yamagata prefektur

Yamagata prefektur är en av Japans snörikaste prefekturer belägen längst västerut i Tohoku regionen. Det är inte ovanligt att det ligger tre meter snö under vintern, och kommer man upp i bergen kan man uppmäta upp till åtta meter. Det har självfallet gjort området populärt bland japanska skidentusiaster, och på senare år kommer det många skidturister från övriga Asien. Det har blivit något av ett japanskt Kitzbühel. Vintern kan upplevas som en dröm, inte minst med tanke på tillgången till heta källor, att bada i en sådan utomhus på vintern är antitesen till ett svenskt bastubad eftersom du tar dig igenom kylan naken för att stiga ned i ett het bad. Sommaren däremot är osedvanligt fuktig och temperaturer över 30 grader är ingen ovanlighet. 1933 uppmättes 40,8 grader, ett japanskt rekord som stod sig fram tills för ett par år sedan. Men då tyfoner tvingas ta vägen upp över de japanska alperna, den bergsrygg som löper mitt igenom Honshu, är det endast lågtrycksrester som återstår när den ankommer. Läs mer


3 kommentarer

Från Tsushimas horisont

Bloggen har tidigare beskrivet ögruppen Tsushima (対馬) som ligger mitt emellan FukuokaKyushu och Pusan (부산) i Korea. I den här artikeln är tanken att se på omvärlden ur Tsushimas perspektiv, hur livet ter sig när man skall gå balansgång mellan sina politiska herrar och ekonomiska stöttepelare. I ett proto-koreanskt rike kallat Mahan (마한) och Bakan (馬韓) på japanska omnämns ön redan på 100-talet f.Kr., som då var en sammanhängande ö, och Izuhara (厳原) omtalas som den största byn. Fram tills 2004 det största samhället, numera sammanslaget med flera andra byar till det gemensamma Tsushima stad. Idag finns det nästan 40 000 bosättare på öarna (det har grävts kanaler och byggts broar) mot kanske drygt 1 000 invånare då. Redan vid den här tiden står det således klart att Tsushima var ”japanskt”, även om det inte direkt fanns någon japansk statsbildning då, mer än att det existerade ett Korea. Läs mer


Lämna en kommentar

Japanska skattesystemets historia

I moderna samhällen är skattesystemet en komplex skapelse, ofta med motsägelsefulla inslag. Stat, kommun och prefekturer tar en stor andel av folkets blod, svett och tårar i anspråk för sina egna ändamål, allt för stor andel tycker många, Mona Sahlin är förmodligen i minoritet som tycker ”det är häftigt att betala skatt”. Politiker försöker därför dölja skatteuttaget genom indirekt uttag, det kan kallas trängselskatt, bilaccis, moms, arbetsgivaravgift, värnskatt, lyxskatt eller något annat, men i slutändan kommer alltihopa ur medborgarens fickor, ingen annan är beredd att överta ditt skatteansvar, de har nog med sitt eget. Japan är naturligtvis inget undantag så bloggen tänkte det kunde vara på tiden att beskriva det japanska skattesystemet och dess historia. Läs mer


11 kommentarer

Shugo daimyo eller sengoku daimyo?

Hosokawa Yoriyuki, 6:e shugo daimyo i klanen

Flitigare läsare av bloggen känner igen titeln daimyo, som inte ens längre bevärdigas med fet stil, eftersom bloggen anser den så pass inarbetad som lånord att dess japanska ursprung inte längre behöver understrykas. Verkligt Japanintresserade har kanske även kommit i kontakt med begreppet i mer akademisk litteratur än bloggen presterar. Då ges gärna förklaringen att det skulle betyda ”stort namn” eftersom det på japanska skrivs 大名, detta är kvalificerat trams av dilettanter och akademiska charlataner som tror de behärskar Japans historia för att de läst John Whitney Hall och Harry Harootunians populärvetenskapliga verk. Begreppet 大名 härrör egentligen från 名田 (lägg märke till det gemensamma tecknet 名) som är namngivna fält, således risåkrar av den digniteten att folk visste vem de tillhörde, och vilka konsekvenserna blev om de försökte norpa lite risplantor nattetid. Prefixet 大 betyder stor, jätte, så det var helt enkelt en tidig benämning på storbönder som också ofta intog rollen som byhövding, och ibland även större områden. Därav den svenska översättningen till provinsfurste. Vad som mer sällan förklaras är att en daimyo kom i två olika schatteringar, de delas in i shugo daimyo (守護大名) och sengoku daimyo (戦国大名). Detta inlägg avser förklara skillnaderna mellan de två olika sorternas daimyo och varför begreppsskillnaden uppstod. Läs mer