歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Samurajens riter

2 kommentarer

Regler för hur samurajen förväntades bete sig i olika situationer sammanfattas normalt i det som kallas bushido eller krigarens väg. Detta var i verkligheten en blandning av skrivna och oskrivna regler som även växlade över tid. Själva talade de aldrig om bushido, det är en term skapad av senare tids historiker i ett försök att förklara samurajens ideal. Ideal som hämtades hos Kinas Konfucius, eller snarare i den senare tolkningen av Chu Hsi.
Tankarna de tog till sig var ärbarhet, redlighet, lydnad och lojalitet, men t.ex. inte nykterhet. Tvärtom, det vimlar av historier om samurajer som istället för att delta i striderna valde att gå på horhus och supa ned sig. Det är sannolikt därför daimyo och övriga ledare kände behovet att understryka redlighet och lydnad. Däremot såg de aldrig något behov att pådyvla nykterhet.
Inför ett slag förväntades en samuraj att i dagarna tre avhålla sig ifrån sake, sex och fisk. Huruvida detta verkligen skede vet vi väldigt lite om, men åtminstone härförarna försökte föregå med gott exempel. En hungrig, törstig och småkåt samuraj ansågs uppenbarligen vara den optimala krigaren.
Lojaliteten utkristalliserads till att betyda en obändig vilja att gå i döden för sin furste. Nabeshima Naoshige sade på sin tid att ”det var en skam för en krigare att dö utan att ha gått med i ett slag. Bushido är viljan att i slag söka döden som en galning, inte ens 50 man kan besegra en sådan krigare”. Ett annat exempel uppvisas av Kimura Shigenari, en samuraj som satte livet till i sommarbelägringen av Osaka borg. När Ando Shigekatsu bar fram hans avskurna skalle för Tokugawa Ieyasu att beskåda efter slaget, satte Ieyasu näsan till Kimuras döda panna, och brast upp i ett stort leende. ”Det här var en fin samuraj, han brände rökelse i sin hjälm innan han gick ut i slaget av omtanke om de som skulle döda honom.”
Efter 1615 övergick Japan i ett permanent fredstillstånd, behovet att söka döden i strid var liksom inte lika tilltalande, eller ens möjlig. Istället skulle samurajen fokusera sin energi på lärande och kunskapssökande.
Det var en omställning Japan skulle ha stor glädje av när USA tvingade dem att öppna sina hamnar för handel och kontakter med omvärlden. Det fanns då en hel samhällsklass som specialiserat sig på kunskapssökande i generationer. Det bidrog starkt till att Japan så snabbt kunde anpassa landet till den industrialiserade västvärlden och slapp bli koloniserat av någon västmakt.

2 tankar om “Samurajens riter

  1. Hej! Det skulle vara roligt att läsa ett inlägg om den japanska rökelsens historia på bloggen.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.