歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

När Korea gav Japan storsmisk

6 kommentarer

Den moderna flottans fana

Den moderna flottans fana

För ett örike har Japan historiskt haft en remarkabel dålig flotta. Idag har de en mycket stark ”självförsvarsflotta” med bl.a. två hangarfartyg och närmare 400 flygplan. De byggde aldrig fartyg för att utforska världen och när de första gången verkligen kunde behövt en stark flotta skulle bristen på kapabla örlogsfartyg stå dem dyrt.

Normalt anser öriken havet vara en transportled till andra världar, men japanerna såg det traditionellt som ett skydd från omvärlden. Från Fukuoka på Kyushu över till Pusan i Korea var det med segelfartyg en två dagars resa och med Tsushima i blickfånget hade man land i sikte hela vägen över. Det var således en rimligt säker överfart. Det ansåg åtminstone Kublai Khan som nyttjade den rutten för ett försök att invadera Japan i mitten av 1200-talet. Tack vare gudarnas vindar ”kamikaze” misslyckades invasionsförsöket, tyfoner som normalt fruktades för skadegörelsen blev landets räddning.

Man skulle tro att det blev en katalysator för att utveckla en egen kapabel flotta, men landets ledarskap valde att förlita sig till nyckfulla vädersystem och nöjde sig med att bygga ut ett kustförsvar. Båtbyggarkonsten kom mer eller mindre att förbli stillastående fram till mitten av 1800-talet. När Toyotomi Hideyoshi 1590 hade enat riket fick han globala ambitioner. Till skillnad från sin mentor Oda Nobunaga valde han en mildare väg mot besegrade daimyo, de fick behålla sina territorier mot att se svor honom trohetsed. Det innebar att det inte fanns mycket krigsbyte att dela ut till hans lojala och hårt kämpande vasaller, för att råda på den bristen beslöt han sig för att erövra Kina, den lämpligaste vägen gick över Korea.

1592 iscensattes invasionen under ledning av flera daimyo, nästan uteslutande från västra Japan. Hideyoshis baktanke var att ifall de lyckades kunde han dela ut nya domäner i Korea och låta de lojala följeslagarna ta över domänerna de fick lämna i Japan. Misslyckades de och dog blev utgången mer eller mindre den samma, med undantag för inga nya domäner i Korea. Ett upplägg utan nedsida, ungefär som ett mobilabonnemang. Överfarten till Korea gick smärtfritt, den koreanska armén var ett skämt, officerare utnämndes på deras förståelse för kinesiska klassiker och inte kunskap i taktik och strategi. Soldater och officerare flydde hals över huvud vid åsynen av japanerna, på mindre än två veckor intog de Seoul. För att fortsätta upp i norra Korea och vidare in i Kina behövde Hideyoshi tillgång till hamnar längre norrut än Pusan och Ulsan som var de stora skeppningshamnarna i syd. De behövde således ta sig upp på Koreas östra sida och inta hamnar som Kaesong och Inchon.

Där stötte de på den ende officeraren i Korea som hade ägnat sig åt krigets konst. Amiral Yi Sun-si föraktades av andra officerare för att han ansåg kinesiska klassiker vara ett skämt som inget hade att göra med krigföring. Han hade tidigt varnat för att japanerna var vana vid krigföring och enda sättet att hålla dem stången var att behärska havet, de var inte lika skickliga på vatten som land. När de väl invaderat gällde det därför att förneka dem tillgång till hamnarna norrut, på det sättet skulle försörjningslinjerna försvagas och med gerillakrig skulle det vara möjligt att tvinga dem tillbaka.

Den koreanska kustlinjen är klippig, ström och har omställningar i tidvattnet som gör det svårt att manövrera för den ovane. Amiral Yi insåg att kunskapen om kustvattnen var hans stora taktiska fördel över japanerna som vistades där för första gången. Han gjorde kommandoräder mot hamnar när japanerna gått i land för att plundra och härja, slog till mot fartygen och brände dem. Taktiken lyckades, försörjningslinjerna försvagade och när Ming kejsaren i Peking beslöt sig för att träda in i leken blev motståndet för stort för japanerna. De tvingades tillbaka till de sydliga hamnarna och tvingades till slut överge Korea. Hade de intresserat sig för örlog tidigare, hade utgången troligen blivit en helt annan.

6 tankar om “När Korea gav Japan storsmisk

  1. Ping: Logobrist säger en del om förhållandet till Korea | 歴史館

  2. Ping: Nankingmassakern är historierevisionisternas främsta projekt | 歴史館

  3. Ping: Japans nationalromantiska problem | 歴史館

  4. Ping: SO-rummets historierevisionism | 歴史館

  5. Ping: Japans och Koreas komplicerade relation – del 6 | 歴史館

  6. Ping: Japan och Koreas komplicerade relation – del 7 | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.