歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


4 kommentarer

Sista slaget japaner emellan del 1

Japans sista inbördeskrig, senaste ifall man anser att risken för flera föreligger, inföll 1868 – 69 och kallas Boshin kriget efter astralåret det inföll, jorddrakens år. Pro-kejsare, eller anti-shogun styrkorna på ena sidan mot shogunlojalisterna på den andra. Inbördeskriget blev en revansch för tozama, de ”yttre daimyo” som tillhörde förlorarna i slaget vid Sekigahara och en totalförlust för Tokugawa klanen efter mer än 250 års kontroll över Japan. Daimyo i Choshu domänen hälsades varje nyår av sina vasaller med; ”Är det i år vi hämnas våra förfäder i Edo?” Och daimyos svar varje år var ”Tiden är inte mogen än”, men 1868 svarade han; ”Tiden för hämnd har anlänt”.

Läs mer


Lämna en kommentar

När änkan i Kagoshima var sanningssägare

Bloggen har nämnt att Saigo Takamori var den siste samurajen, sedan kan man naturligtvis fråga sig vad som menas med det. För japanerna var det att han var den i övergångsskedet till det moderna samhället som stod fast vid idealen i bushido, krigarens väg. Han var under hela sin gärning en fattig samuraj, trots att han vid ett flertal tillfällen kunde skot sig om han hade haft den läggningen. Men den som nog gjorde honom mest oförglömlig var hans andra fru, Ito. Läs mer


3 kommentarer

Saigo Takamori – den siste samurajen

Saigo Takamori, 1828 – 1877

Två provinser var ledande i motståndet mot Tokugawa shogunatet, Choshu som i princip motsvaras av dagens Yamaguchi prefektur, och Satsuma som nu kallas Kagoshima efter den största staden. Skall man förstå hur två perifera provinser som dessa kunde störta en maktstruktur med 250 år på nacken behöver vi förstå några av de ledande personligheterna inom bägge lägren. En sådan var Saigo Takamori från Satsuma. Han var en lågt stående samuraj på endast 23 år när Shimazu Nariakira tog över Satsuma 1851. Nariakira förstod redan innan Perry anlände till Uraga att shogunatet inte längre skulle klara att stå emot trycket utifrån. Ryukyu, dagens Okinawa, ingick i Satsuma sedan 1609, och där gjorde europeiska fartyg allt som oftast hamn och hade även lämnat kristna missionärer på ön. Han var således väl informerad om de teknologiska framsteg som skett i väst jämfört med Japan. Det faktum att de inte klarat att förvägra missionärerna boplats på ön skvallrade om ett teknologiskt gap. Läs mer