歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


4 kommentarer

Kyushus historia

Kyushu var länge Japans näst största ö, det var först när Hokkaido blev en del av Japan under 1800-talets andra hälft som ön förpassades till tredje plats, men den har aldrig tappat platsen som Japans näst mest befolkade ö med drygt 13 miljoner människor, således 30 % mer än i Sverige. Med sina 42 321 km² är det stort som Jämtland, minus Sörmland. I Jämtland bor det mindre än 3 inv/km², medan det på Kyushu går 303 inv/km², således en betydande skillnad i densitet, men det är ändå en liten bit under det japanska genomsnittet. Befolkningen koncentreras till kustområdena då de centrala delarna av ön utgörs av bergig terräng. Namnet betyder ”Nio stater” och kommer från de nio provinser som inrättades genom ritsuryo systemet; de är Chikuzen, Chikugo, Hizen, Higo, Buzen, Bungo, Hyuga, Osumi och Satsuma. Idag består Kyushu av sju prefekturer, nämligen Fukuoka, Oita, Kumamoto, Miyazaki, Kagoshima, Nagasaki och Saga. Dessutom räknas Okinawa in då regionala angelägenheter avgörs centralt i Fukuoka, ofta till viss irritation och förtret för Okinawaborna. I siffran för ytan och befolkning ovan är exempelvis Okinawa inkluderad. Men geografiskt är de självfallet åtskilda. Innan det systemet infördes kallades ön för Tsukushi-shima (筑紫島). Läs mer


Lämna en kommentar

Kumamoto borgs historia

Kumamoto borg drabbades kraftigt av en jordbävning i april 2016, bitar av taket rasade ner, väggar sprack, fundament gled iväg. Borgen har därför varit stängd för allmänheten medan reparationsarbetena pågått, men snart är de färdiga, borgen återställd och redo att åter ta emot de två miljoner besökare de brukade ha. Mellan 2013 och 2015 var borgen enligt Trip advisor den mest uppskattade borgen av alla i Japan. I 2019 återöppnades slottsparken och bara den hade två miljoner besökare. Anledningen till populariteten är dels att den är väldigt välbevarad, dels att borgen hyser en spännande historia. Den konstruerades mellan 1469 – 1487 av Ideta Hidenobu och döptes ursprungligen till Chiba borg. Borgens storhetstid var emellertid 140 år senare under provinsfursten Kato Kiyomasa, en av sengoku periodens stora fältherrar och intressantare personligheter och som byggde ut borgen till att bestå av 49 vakttorn, 18 tornportar och 29 mindre utgångar. Borgens smeknamn är Ginnan-jo (銀杏城) efter alla ginkgo träd som växer på borgområdet. Läs mer


5 kommentarer

Sista slaget japaner emellan del 1

Japans sista inbördeskrig, senaste ifall man anser att risken för flera föreligger, inföll 1868 – 69 och kallas Boshin kriget efter astralåret det inföll, jorddrakens år. Pro-kejsare, eller anti-shogun styrkorna på ena sidan mot shogunlojalisterna på den andra. Inbördeskriget blev en revansch för tozama, de ”yttre daimyo” som tillhörde förlorarna i slaget vid Sekigahara och en totalförlust för Tokugawa klanen efter mer än 250 års kontroll över Japan. Daimyo i Choshu domänen hälsades varje nyår av sina vasaller med; ”Är det i år vi hämnas våra förfäder i Edo?” Och daimyos svar varje år var ”Tiden är inte mogen än”, men 1868 svarade han; ”Tiden för hämnd har anlänt”.

Läs mer


Lämna en kommentar

När änkan i Kagoshima var sanningssägare

Bloggen har nämnt att Saigo Takamori var den siste samurajen, sedan kan man naturligtvis fråga sig vad som menas med det. För japanerna var det att han var den i övergångsskedet till det moderna samhället som stod fast vid idealen i bushido, krigarens väg. Han var under hela sin gärning en fattig samuraj, trots att han vid ett flertal tillfällen kunde skot sig om han hade haft den läggningen. Men den som nog gjorde honom mest oförglömlig var hans andra fru, Ito. Läs mer


4 kommentarer

Saigo Takamori – den siste samurajen

Saigo Takamori, 1828 – 1877

Två provinser var ledande i motståndet mot Tokugawa shogunatet, Choshu som i princip motsvaras av dagens Yamaguchi prefektur, och Satsuma som nu kallas Kagoshima efter den största staden. Skall man förstå hur två perifera provinser som dessa kunde störta en maktstruktur med 250 år på nacken behöver vi förstå några av de ledande personligheterna inom bägge lägren. En sådan var Saigo Takamori från Satsuma. Han var en lågt stående samuraj på endast 23 år när Shimazu Nariakira tog över Satsuma 1851. Nariakira förstod redan innan Perry anlände till Uraga att shogunatet inte längre skulle klara att stå emot trycket utifrån. Ryukyu, dagens Okinawa, ingick i Satsuma sedan 1609, och där gjorde europeiska fartyg allt som oftast hamn och hade även lämnat kristna missionärer på ön. Han var således väl informerad om de teknologiska framsteg som skett i väst jämfört med Japan. Det faktum att de inte klarat att förvägra missionärerna boplats på ön skvallrade om ett teknologiskt gap. Läs mer