Heian perioden

Den längsta sammanhängande historiska epoken i Japan är Heian (平安時代) perioden uppkallad efter huvudstaden Heian-kyo (平安京) som vi i modern tid känner som Kyoto. Perioden varar 400 år, 800 – 1100-talet, mera exakt brukar det avgränsas som 794 – 1185 (ibland 1189). Det säger sig självt att under så lång tid ryms det en stor variation på händelser och personligheter. Skriftspråket förenklades genom introduktionen av kana skrift, två stycken fonetiska ortografier som benämns hiragana (kvinnornas mer eleganta) och katakana (männens linjära och effektiva) introduceras redan tidigt under epoken och får stort genomslag för litteraturen. Nya buddistiska läror introduceras, Shingon och Tendai får en självständigare ställning än de Narabuddistiska skolorna. Perioden kännetecknas av fred, det finns endast åtta militära konflikter nedtecknade, samtliga på behörigt avstånd från huvudstaden. De kunde därför lägga mycket tid och energi på kulturell utveckling. I stora drag kan perioden indelas i tre separata epoker, de första 100 åren är direkt kejsarmakt, de nästa 200 är Fujiwara regenternas kontroll och de sista 100 är klosterkejsarnas återkomst.

Osakas historia

Länders historia är oftast intimt förknippade med deras huvudstäder. Japan är inget undantag, Heian-kyo/Kyoto och Edo/Tokyo dominerar historieskrivningen då de var centrum för den politiska makten. Men precis som att man inte kan förstå Tysklands historia enbart genom att studera Berlin, Englands genom London, eller Sveriges genom Stockholm, är det omöjligt att få en helhetsbild av Japans historia enbart genom Tokyo/Kyoto. Vi måste också titta på Hamburg/Lübeck, Manchester/Newcastle, Göteborg/Malmö om vi verkligen vill förstå sociala och kulturella utvecklingsmönster. På samma sätt är det med Japan, vi behöver veta hur det såg ut i Osaka/Fukuoka för att få en ordentlig helhetsbild. Så i denna artikel borrar vi lite mer på djupet i staden Osakas avvikande historia. Med förorter är den nämligen lika stor som London, hela prefekturen har nästan dubbelt så många invånare som Sverige. Skillnaden mot Sverige är att en dryg procent av befolkningen är utlandsfödd och av dem är drygt 80 % från kulturellt närliggande områden som Korea och Kina.

Något om okända japanska kejsare

Japanska kejsare är osedvanligt okända, även bland japanerna själva. Delvis hänger det samman med att få av dem någonsin utövade någon form av prosaisk makt och de rörde sig endast undantagsvis utanför de kejserliga murarna i Kyoto. Det var förenat med döden för vanligt folk att beskåda kejsarens person. Beviljade han audiens med olika krigsfurstar satt han bakom en bambugardin så att hans figur mer skymtade som en skuggvarelse. Känner man till några japanska kejsare så är det nuvarande Akihito och hans far Hirohito, för japanerna kända som Heisei respektive Showa, efter deras regentperioder. Den sittande kejsaren benämn även Kinjo tenno (今上天皇). Men det betyder inte att en del av deras företrädare skall glömmas bort, tvärtom finns det många intressanta personligheter i den dynasti som sträcker sig, enligt de ursprungliga myterna, tillbaka till 660 f.Kr.