歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


3 kommentarer

Yamanotelinjens historia

Varenda besökare till Tokyo har kommit i kontakt med Yamanotelinjens gulgröna tåg som tar dig runt hela innerstan i en cirkellinje som egentligen mer påminner om en upp och nedvänd vaginalöppning och som, hur tokigt det än kan låta, egentligen inte är en regelrätt tåglinje. I JR Easts interna linjedefinition är det nämligen endast den 20,6 km långa sträckan från Shinagawa, via Shibuya, Shinjuku och Ikebukuro fram till Tabata som utgör den egentliga Yamanotelinjen. Från Tabata över Ueno, Akihabara, Kanda, Tokyo och Shinbashi tillbaka till Shinagawa kör tågen nämligen spåren som tillhör Tokai Honsen för en total sträckning på 34,5 km. Ett varv tar en timme, 59 minuter under normaltid och 61 minuter under rusningstid. Den här uppdelningen på två olika spår medför också att ingen egentligen exakt vet hur många passagerare Yamanote-sen (山手線), dess japanska namn som nästan alla lär sig inom loppet av fem minuter efter att kommit i kontakt med tågen, egentligen transporterar under loppet av en dag. Men att det sannolikt är världens mest belastade tåglinje råder det föga tvekan om. Det är också den billigaste sightseeing man kan få av Tokyo genom att åka ett par varv. Japan har vänstertrafik och det gäller också tågen. Därför börjar man att åka ett par innervarv, uchimawari (内回り), sittandes på tågets vänstra sida i färdriktningen. Efter två timmar blir det dags att gå över på andra sidan perrongen och åka yttervarv, sotomawari (外回り), på samma vänstersida för full behållning. Stiger man sedan av på den station, eller någon av de närmsta, kommer man undan med en turbiljett på 140 yen, eller knappt en tias peng. Yamanote-sen har för närvarande 29 stationer, den får sin 30:e nästa år, Takanawa Gateway mellan Shinagawa och Tamachi. Det betyder att det i snitt är något över en kilometer mellan varje station på linjen, i realiteten är det längre på den västra sträckningen och stationerna ligger tätare, på den mer tättbefolkade östra sidan. Alltså tättbefolkad då rälsen lades, idag är det butiker och kontor som dominerar. Läs mer


5 kommentarer

Japans huvudstad 1583 – 1868?

För att tala på ren internetska, WTF? Ungefär så var reaktionen igår när sökfrasen som utgör rubrik för dagens inlägg dök upp i flödet. De flesta söker på Google som krypterar sökningarna så att endast Google kan dra nytta av informationen, att bloggen fick klarsyn beror på att de två sökarna nytjat Bing och Yahoo. Den som söker på något relaterat till japansk huvudstad, särskilt om det är historiskt relaterat, hamnar lätt på inlägget som heter ”Japans alla huvudstäder”, ett försök att beskriva hur det varit besvärligt att definiera den japanska huvudstaden men också att den flyttat runt betydligt mer än de flesta känner till. Men varför i all världen avgränsas sökningen till tiden mellan 1583 och 1868? Läs mer


1 kommentar

Japanska jordbävningar och deras historia

Kumamoto prefektur har drabbats av en serie jordbävningar, först varningsskalv, som var nog så allvarliga, och så ett jätteskalv med magnitud 7.5 och ett stort antal dödsoffer. Japanska folket är härdat och tar det hela med upphöjt lugn. Samtidigt är skalvet det största sedan katastrofen i Tohoku, eller regionen kring staden Sendai (仙台), och utanför Kumamoto ligger ett kärnkraftverk som ironiskt nog också heter Sendai (川内), men som synes skrivs det med helt andra tecken. I svensk rapportering blir det därför en smula förvirrande eftersom det initialt verkar som om artiklarna drabbats av geografiskt prodrom. Idag tar bloggen en titt på jordbävningar i Japan. Läs mer


3 kommentarer

Flanera i Asakusa

Senso-ji, för de flesta västerlänningar mer bekant som Asakusa Templet, når man bekvämast med den gamla skrangliga, men fortfarande pålitliga Ginza linjen. Slutstationen heter Asakusa så det är svårt att missa. Men istället för den förutsägbara vägen skall du nästa gång du besöker templet ta Oedo eller Asakuksa linjen och stig av på Kuramae station. Det blir en bit längre att gå, men för den som gillar att flanera och upptäcka annat än turistfällorna är det en promenad som inte kan göras någon annanstans. Läs mer


Lämna en kommentar

Kan SOK undvika misstagen från 1964 år 2020?

Bloggens huvudsyfte är att förklara japansk historia så att läsaren lite bättre skall kunna förstå sig på dagens japanska samhälle. Idag skall bloggen ge ett litet exempel på hur historiska kunskaper kan hjälpa till att förhindra framtidens misstag. Det sker i formen av ett öppet brev till Sveriges Olympiska Kommitté. Läs mer