歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Tokugawa periodens blodiga inledning – del 1

1 kommentar

Tokugawa eller Edo perioden räknas som regel mellan 1600, efter slaget vid Sekigahara, eller 1603, Tokugawa Ieyaus utnämning till shogun, fram till 1868 då Meiji perioden och Japans övergång till modernism inleds. Det är totalt oväsentlig ifall man väljer 1600 eller 1603 som startskottet. Det alla beskrivningar har gemensamt är att dessa 265 eller 268 år beskrivs som en enda lång period av intern fred i Japan. Det är riktigt att i förhållande till den föregående Sengoku, eller stridande staters, eran så avstod japanerna från provinsiella krig med varandra. Det innebar dock inte att allt var frid och ro.

Ieyasu övertog makten efter att Hideyoshi gick bort 1598, men han utövade den inledningsvis formellt i sonen Hideyoris namn. Hideyori var son till en av Hideyoshis älskarinnor, formellt sekundärhustru, och endast sex år gammal när Hideyoshi gick bort. Efter slaget vid Sekigahara 1600 var Ieyasu obestridd ledare av nationen och när han utnämndes till shogun 1603 var han också formellt överhuvud över de ”militära husen”. Men, Toyotomi lojalister, de som förlorade i slaget vid Sekigahara, kunde tänkas att än en gång samlas runt Hideyori som nationell samlingsfigur. En risk Ieyasu inte kunde ta om han och hans klan skulle fortsätta dominera över Japan.

Osaka borg

Osaka borg

Efter Sekigahara strukturerade Ieyasu om Japans provinser och exproprierade ett stort antal domäner från de daimyo som varit på den förlorande sidan. Det fick till följd att de japanska farvägarna kom att domineras av ronin, ofta kallad ”herrelösa samurajer”. I Osaka borg, där Hideyori huserade, samlades det upp emot 90 000 av dessa vägarnas vandrare. Hideyori hade nu en hel armé av stridsdugliga och revanschsugna soldater i sin sold. Ieyasu valde att slå till först och belägrade Osaka borg under vintern 1614. Trots att han införskaffat de senaste kanonerna från Holland räckte det inte till mot borgen, belägringen blev ett kapital misslyckande. Ieyasu drog sig tillbaka till Edo för att slicka sina sår.

Han kom tillbaka till Osaka under sommaren 1615, då under ledning av sonen Hidetada som tillträtt som shogun 1605. Denna gång hade Hideyoris styrkor halverats efter vinterns belägring så utgången för Tokugawas styrkor var betydligt bättre. När belägringen avslutades hade mer än 20 000 av Hideyoris soldater stupat, inklusive alla generaler som var kapabla att leda styrkor i strid. I enlighet med tidens normer stack Hideyori sitt eget svärd i magen och snittade upp den så inälvorna kunde falla ut. För att vara en fredlig period fick den en blodig inledning.

En tanke på “Tokugawa periodens blodiga inledning – del 1

  1. Ping: Toyotomi Hideyori – Tokugawas siste motståndare | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.