歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Liten språklektion i arkaiska uttryck 14

1 kommentar

Det var ett bra tag sedan bloggen tog upp arkaiska uttryck i japanska språket som kan vara användbara även i det moderna samhället. I den politiska korrekthetens tecken har bloggen beslutat att avstå från flasiga och misogyna fraser som i tidigare inlägg varit framträdande. Efter massiva protester på sociala medier framgår det klart att humor är död och begraven och då bloggen ämnar att vara till lags innehåller dagens inlägg istället inlägg som syftar till att visa tacksamhet och uppskattning, en livsnödvändig dygd för den som vill ta sig fram i det japanska samhället.

Japaner umgås ej i hemmet, utan på lokal. Således är det inte ovanligt att bli utbjuden och det sparas sällan på krutet. God mat, ädla drycker och suverän service hör till normen. Då kan uttrycket Sanno-matsuri (山王祭) vara bra att känna till. Det var den mest påkostade festivalen i hela Edo där även shogun personligen deltog. Faktum är att den var så dyr och vräkig att efter en tid fick den endast hållas vartannat år, den kom att avhållas växelvis med Kanda-matsuri (神田祭) för att inte tömma kassorna. För den som blivit bjuden flott och haft en trevlig afton kan den således avslutas med att till värden framföra: honto ni sanno-matsuri mitai na mon deshita, arigatou gozaimasu. Värden kommer garanterat att ha en speciell plats i sitt hjärta för den som lämnar honom med det uttrycket.

Under en sådan middag kan inflödet naturligtvis bli så påtagligt att du kan behöva uppsöka etablissemangets bekvämlighetsanrättning. Svenskar har en väldigt direkt och skamfri attityd till detta: ”jag skall bara pissa” hör inte till ovanligheterna och är ett fenomen som sällan uppskattas i andra kulturer. Även japanerna är mer finkänsliga på den punkten och skall som regel ”tvaga sina händer”. Men det är fullt möjligt att omvandla denna situation till att efterlämna ett bestående positivt intryck hos sina värdar. Nyckelordet är Shitaobi (下帯) som ordagrant är den inre obi som håller ihop ens kimono så att det blir möjligt att knyta en elegant obi utanpå. Frasen shitaobi wo naoshite kimasu betyder att jag skall korrigera mina ”underkläder” och behöver därför avlägsna mig från bordet en liten stund. Inte nog med att artigheten uppskattas, värden finner garanterat en sofistikerad humor i uttrycket.

Japanska kvinnor är tokiga i neiru dezain, i ett annars konformistiskt samhälle är naglarnas dekorering något som getts fritt spelrum. Kreativitet och konstfärdiga kreationer sprudlar, nagelbilder byts på Line och Instagram, och de vet inget bättre än att det ohhas och ahhas över deras naglar. Vill man då sticka ut ur mängden och visa en djupare uppskattning kan man använda uttrycket Tsumebeni (爪紅) som nagellack kallades innan låneorden kom instormande. Okirei na tsumebeni desu ne är allt som behövs. Allt för unga flickor kanske inte förstår, men de flesta bör göra kopplingen utan problem då läppstift på japanska heter Kuchibeni (口紅). Det gör ett garanterat belevat intryck och är damen av det mer kultiverade slaget gör det också ett djupt intryck.

Det hör som sagt till ovanligheterna att japaner bjuder hem gäster till sin bostad, det anses dels för intimt och de flesta hem påminner mer om ett slagfält än en bostad. Men riktigt förmögna japaner, särskilt om de är bekanta med västerländsk kultur, kan få för sig att bjuda hem västerlänningar till sitt hem. Då kan uttrycket Kami-yahsiki (上屋敷) komma till användning, det var de finaste herrgårdsliknande palatsen som tillhörde de största daimyo och där de vistades under sina besök i Edo. Att då säga kami-yashiki ni nitemasu ne betyder att deras bostad påminner om en av dessa daimyo herrgårdar. Det är naturligtvis en överdrift då det utrymmet inte längre existerar och de börjar säkert protestera och insistera på att det är din svenska bostad, som de sannolikt besökt eftersom din inbjudan med största säkerhet är reciprok, som är ett kami-yashiki. Då slår du till med Shimo-yashiki (下屋敷) som i uttrycket iya, iya, uchi wa yokute mo shimo-yahiki ni suginai desu yo där shimo-yashiki syftar på de mindre längor där shomyo, alltså en typ av provinsfurste vi skulle beteckna parvenu, en som var på väg upp, men ännu inte nått status som daimyo, bodde under vistelserna i Edo.

Alla som är mer än ytligt bekanta med Japan känner naturligtvis till att Tokyo före 1868 kallades Edo, att nyttja det namnet imponerar således inte på någon. Men kallar du det Ota Dokan no machi (太田道灌の町) kan Tokyobor bli mäkta imponerade. Ota Dokan var den som byggde den borg som idag utgör kejsarpalatset. I modern japanska benämns det Kokyo (皇居) men den som vill imponera kallar det Chiyoda-jo (千代田城) som var dess ursprungliga namn, under Tokugawa epoken kallades det generellt Edo-jo men det ursprungliga namnet, ”de tusen risfältens borg” är bevarat i minnet då den centrala stadsdel där palatset och de flesta regeringsbyggnaderna återfinns heter Chiyoda-ku. Den som vid sitt besök i Tokyo säger Ota Dokan no machi ni kangei sare, koei de gozaimasu säger att det är en ära att bli mottagen i Ota Dokans stad. Inför olympiaden kan det vara bra att öva på den frasen.

Amerikaner är den typ av västerlänning som dominerar i Japan. Det betyder att japaner har en tendens att bunta ihop oss. Men en påtaglig skillnad mellan européer och amerikaner är vår legalistiska inställning. Amerikaner fruktar stämningar mer än något annat och skriver därför detaljerade kontrakt på flera hundra sidor, européer är mer som japaner, man utgår från att en mans ord är hans lag. Om en japansk affärspartner skulle komma viftande med ett affärskontrakt tjockt som en bibel kan uttrycket Bushi ni nigon wa nai (武士に二言はない) komma till användning. Det betyder ”en samuraj är aldrig tvetungad”, implicit att några tjocka kontraktsluntor behövs inte. Har jag sagt något så står jag för det, oavsett konsekvenserna.

En tanke på “Liten språklektion i arkaiska uttryck 14

  1. Ping: Bloggens läsrekommendationer | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.