歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Befriad från terrorism

1 kommentar

I ett tidigare inlägg jämförde bloggen fördelar och nackdelar med att bo i Sverige respektive Japan, det har numera tillkommit en faktor som bloggen inte reflekterat över, eftersom det egentligen inte förelåg någon skillnad länderna emellan. En lastbilsfärd längs Drottninggatan i centrala Stockholm den 7 april i år har ändrat på detta förhållande. Japan är befriat från utlandsgenererad terrorism. Den största terrorattacken i Japan skedde 1995, för mer än 20 år sedan, och det var en intern japansk grupp, ledd av en ledare med Jesuskomplex. Men islamistisk terrorism, inspirerad av jihad, har landet klarat sig från. Däremot kan man inte bortse från risken att Nordkorea kan få för sig att utföra någon form av dåd, speciellt riktad mot de amerikanska baserna på öriket.

Terrordådet i Stockholm blir ett incitament att reflektera över frånvaron av liknande dåd i Japan. Men det blir också lite som att fråga varför det inte förekommer islamistiska terrordåd på Island. Bägge är öriken bortom flyktingvägarna och inget av länderna tar egentligen emot flyktingar från muslimska länder. Finns det inga frustrerade flyktingar finns det heller ingen rekryteringsgrund för terrornätverken. Det konstaterande är emellertid föga konstruktivt för svenska förhållanden. När anden väl undsluppit flaskan är det omöjligt att få den tillbaka in i den. Men trots skillnaden i andelen av muslimer i befolkningen kan det finnas anledning att fundera på varför länder som Island och Japan klarar sig undan angrepp. Inte minst med tanke på risken för att Kim Jong-Un, eller någon general som vill imponera på honom, kan få för sig att utföra något storslaget för att få världens uppmärksamhet.

Koreaner är den största minoriteten i Japan, av dessa anger de flesta att de vill ha nordkoreanskt pass om möjligheten fanns. Anledningen är att Jong-Uns farfar målade upp sig själv som den främste av partisaner mot den japanska ockupationen. De flesta koreaner i Japan har sitt ursprung i södra delarna av Korea och borde, rent geografiskt sett, föredra Sydkorea, men andra och tredje generationens immigrantbarn lever med farfars lojalitetsförklaring i bagaget. De har egna skolor och en stor del av de Pachinkohallar som förfular den japanska landsbygden drivs av nordlojalister. Det ger dessa skolbarn en framtida anställning och även karriärmöjlighet. Det ger också den nordkoreanska statssäkerhetsbyrån ett rekryteringsunderlag och KCC, Japans SÄPO, håller därför en nogsam spaning på individer som uppfattas som potentiella rekryter.

Deras arbete underlättas av att Nordkorea egentligen inte är Stalinismens sista utpost som de ofta beskrivs i västerländska media, utan istället är den japanska militarismens sista dödssuck. Samhället är extremt hierarkiskt och elitistiskt, uttrycket proletariatets diktatur har aldrig använts. Det betyder också att deras organisationer, inklusive den i Japan, strukturerats efter den japanska militärens konfucianska principer. Det tas med andra ord inga privata initiativ, utan allt följer en totalt oflexibel beslutshierarki. Därför räcker det med övervakning av en mindre utvald klick. Deras telefoner avlyssnas 24/7, varje SMS, LINE eller Skype tas in i realtid av personal som grillats i nordkoreanska dialekter.

Här är SÄPOs arbetsförhållanden betydligt svårare, ifall Rakhmat Akilov agerade på eget initiativ och inte tidigare företagit sig något som tilldragit sig SÄPOs intresse måste resurserna prioriteras och det kan ha funnits andra mera konkreta hot runt den 7 april som SÄPO kanske inte kunde ignorera. Av lättförklarliga skäl kan de inte heller i efterhand gå in på närmare detaljer kring vad de hade för sig. Men var det så att de hade konkreta spaningstips gentemot Akilov så kan man också utgå från att detta så småningom kommer fram. En attack av denna dignitet upprör känslorna till den grad att den som sitter på avgörande information helt enkelt måste befria sig från den bördan för att inte gå knas.

Vid Aum Shinrikyos saringasattack i Tokyos tunnelbana var spaningsåtgärderna mot gruppen redan intensiva. De var delaktiga i mord sedan tidigare, men av någon anledning lyckades de dölja sina intentioner och tillverkning av saringas är inget som ett gäng glada amatörer kan iscensätta. De var naturligtvis medvetna om att KCC hade spaning på dem, men detta var innan mobiltelefoner var vitt spridda och inom KCC hade ingen övervägt behovet att även kunna avlyssna dessa i realtid. Det tog inte lång tid innan de fick budgettillskott för att bedriva spaning mot mobiltelefoner.

En tanke på “Befriad från terrorism

  1. Ping: Att växa upp som barn till Japans värste massmördare | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.