歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


3 kommentarer

Gengo, nengo och deras betydelse

Om tre dagar, den första maj 2019, inträder Japan i en ny tideräkning. Det blir den första dagen i den första månaden av Reiwa (令和) om man skall följa den traditionella tideräkningen. Denna beteckning på den nytillträdde kejsarens era benämner japanerna gengo (元号), men emellanåt hörs även benämningen nengo (年号), faktiskt till den milda grad att många uppfattar dem som utbytbara. Det är de inte, tittar man historisk används gengo från kejsare Meiji och tillträdet 1868. I samband med att Japan lämnade Tokugawa bakom sig infördes en ny regel om issei ichigen (一世一元), ”en generation ett gengo”. Tidigare benämndes kejsarens första period gengo och de påföljande namnbytena fick benämningen nengo, gen i gengo betyder just ursprunglig, de påföljande kunde inte gärna betraktas som ursprungliga och fick därför nöja sig med en annan beteckning. Läs mer


4 kommentarer

Japans andre och tredje kvinnliga kejsare

Den andre kvinnliga kejsaren hette Kogyoku (皇極天皇) och regerade mellan 642 och 645, den tredje kvinnliga kejsarens namn var Saimei (斉明天皇) och hon regerade mellan 655 och 661. De var en och samma person och hennes givna namn var Ame no Toyotakara Ikashi Hitarasu (天豊財重日足姫尊) allmänt kallad prinsessan Takara som var sonsondotter till kejsare Bidatsu (敏達天皇) vilket gav henne den nödvändiga bakgrunden för att kunna sätta sig på Juvelsätet, eller Gyoku no suwari (玉の座り) som var dåtidens kejserliga ”tron”, i realiteten en upphöjd tatamimatta. Hon föddes 594 och var således hela 48 år vid sitt trontillträde, en aktningsvärd ålder vid den här tiden. Hon inledde sin ”karriär” i hovet som gemål till kejsare Jomei (舒明天皇) och två av hennes söner, Prins Naka no Ooe och Prins Ooama skulle efterträda hennes som kejsare Tenji (天智天皇) respektive kejsare Tenmu (天武天皇) senare i livet. Hon blev således den förste kvinnlige kejsaren som satt på tronen i två av varandra oberoende regentperioder. Läs mer


3 kommentarer

De heta badens nakna historia

Bloggen har tidigare som hastigast vidrört de varma badens nakna umgänge. Det kan vara hög tid att göra en mer noggrann inventering. Onsen (温泉) som ordagrant betyder ”hetvattens källa” är lika stor del av den japanska nationalsjälen som sauna är för den finska. Exempelvis begav sig den andra kvinnliga kejsaren, Kogyoku (皇極天皇) på 600-talet iväg tre, fyra månader på vinterhalvåret med sin make och förlade sig till onsen för att bättra på hälsan. Traditionen är således lång och inställningen att de är hälsoförbättrande ligger djupt rotat. Det vanligaste men hör när en japan stiger upp ur badet är ”ahh, genki ga deta” (あぁ、元気が出た), något formaliserat blir det ”vigören har återställts” således att man känner sig pigg och kry på nytt. En utmärkt översättning är att man ”känner sig pånyttfödd” men uttrycket existerar på japanska, umarekawatta (生まれ変わった) och har en annan mental dimension, man känner sig ny i betydelsen annorlunda. Eftersom japanska allt för sällan översätts till svenska av dem som har det som modersmål ser vi tyvärr nästan aldrig denna mer naturliga översättning. Men för japanen handlar ett onsen besök i högsta grad om att återställa sig själv till den mest friska versionen av sig själv. Läs mer