歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Ricky Gervais fungerar inte i Japan, men det är inte hans fel

1 kommentar

Bloggen har i tidigare inlägg försökt förklara skillnaderna mellan humor i Japan och den vi har i den judeo-kristna västvärlden. Ricky Gervais har turnerat världen runt med sin ståupp show Humanity som släppts på Netflix. Gervais som skapat succéer som The Office, Extras och Derek är allmänt erkänd som en tänkande komiker, skämten är sällan ytliga utan han ger sig gärna i kast med existentiella frågor och är helt orädd när det gäller kontroverser. Hans form för humor går inte hem i Japan och detta inlägg skall försöka förklara varför. En förklaring som inte har ett skvatt med språkförbistringen att göra.

När han var värd för Golden Globes 2016 inledde han med ett brutalt skämt om Bruce/Caitlyn Jenner. Den som vill kan återse det här på YouTube. Det var ett skämt som satte igång en proteststorm på sociala medier och klandrades för att vara transfobiskt. Humanity inleds med ungefär tio minuter där han förklarar varför det inte är transfobiskt, på sin höjd kan det klandras för att dess punch line bygger på en stereotyp om kvinnliga bilförare. Att analysera och dissekera humor är bland det tråkigaste som finns, men skall man förstå skillnaderna mellan kulturerna är det ett oundvikligt åtagande. Skämtet är en briljant s.k. reversal då han först höjt Caitlyn till skyarna för att sedan plocka ned henne med en hänvisning till hennes bilolycka. Intressant nog, lyssnar man till publiken skratta hörs det tydligt att en del sätter skrattet i halsen, osäkra på om de skulle kritiseras ifall de skrattar åt ett sådant skämt.

Skämtet hade aldrig fungerat i Japan, och det av flera olika orsaker. Det bygger på att man känner till the Kardashians och förstår vilken roll de spelar dels i amerikanska sociala medier och dels genom sin dokusåpa. Japanerna i gemen har på sin höjd en synnerligen vag uppfattning, de följer inte amerikanska kändisar eller pseudokändisar på Twitter eller Facebook. Dokusåpor är inget som slagit igenom på japansk tv och de hade bara tyckt att kontroverserna som utspelar sig där är obehagliga.

Transpersoner som Caitlyn Jenner kallas i Japan för New Half, ett wasei eigo (和製英語), alltså ett inhemskt tillverkat engelskt idiom. Bilden de har av dessa transpersoner är att de är avsevärt mer feminina är vanliga kvinnor. Det finns en lång historisk tradition av onnagata (女形) inom kabuki så de ses primärt som underhållare inom ett specifikt gebit. Det finns heller inga fördomar om kvinnor som bilförare, i Japan går den distinktionen mellan stadsfolk och lantisar. De senare anses köra som krattor, oavsett kön. Gervais briljanta skämt hade helt enkelt fallit platt till marken i Japan. Men eftersom man kan skratta lika hjärtligt åt det i USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, eller för den delen Sverige blir det väldigt tydligt hur starkt sammanknutna vi är kulturellt trots de språkliga skillnaderna.

I ett annat skämt då Gervais håller på att trasa sönder sociala medier säger han: ”Twitter is like all the world’s public bathroom walls”. Här blir återkopplingen igen omedelbar, vi har alla beskådat toalettgraffiti av dubiös kvalité. Men detta är inte heller ett skämt som japanen skulle begripa. Hon är van vid rena snygga väggar, offentliga toaletter rengörs åtminstone en gång varannan timme och den som besökt båset precis före dig har sannolikt vikt ihop toalettpappret snyggt och prydligt så du möts av en liten trekantig tunga som sticker ut och underlättar draget för dig. Att någon avsiktligt förstör för sin nästa är för japanen en helt osannolik tanke. Varför skulle någon göra det? Nästa gång de själv skall använda toaletten kommer du ju tillbaka till sin egen förstörelse. Den kulturella avgrunden går helt enkelt inte att överbrygga.

Gervais berättar också om hur hans bror Rob drog ett brutalt skämt på deras äldste bror Larry i samband med moderns begravning. Rob var ansvarig för arrangemangen och prästen som höll i jordfästelsen bad Rob om information om modern. När det så var dags i kyrkan berättar prästen att hon sörjs av barnen, Ricky, Robert, Marsha och Barry. Ett våldsamt fnitter sprider sig i kyrkan, speciellt när Larry vänder sig mot Rob och ger honom en otvetydig gest. Västvärlden har sekulariserat kraftigt sedan slutet av andra världskriget, Japan likaså. Trots det skulle skämtet inte gå hem bland japaner. Vi sitter av en begravning pliktskyldigast och kan inte vänta på att den avlidne skall bäras ut. Japanerna är inte särskilt annorlunda. Men kring en begravning finns det också en mängd andra ritualer, det skall ges penninggåvor till änkan och hon skall återgälda med en present till runt 30 % av värdet på den mottagna penningen.

Begravningen är således inte avslutad för att liket bärs bort. Att då under själva begravningsriten göra något som stör stämningen skulle vara ett oerhört etikettsbrott (vilket det egentligen också är i västvärlden, vi har bara större tolerans för bus) som allvarligt skulle svärta ned familjens rykte i grannskapet. Bloggen har vid några tillfällen visat John Cleeses begravningstal över Graham Chapman till japanska kompisar, flera som förstår engelska väl. Det slår aldrig fel, de tycker Cleese är hemsk och förstår inte att det bakom de brutala skämten ligger värme och respekt för Chapman. För japanen är formen viktigare än innehållet. Så när innehållet går ut över formen blir de konfysa och förstår inte vad det är som är så roligt. För oss är det precis tvärtom, vi kan tycka det är smålöjligt att hålla på formerna, för varje generation blir vi allt mer informella, japanen har alltid varit formell och dessutom mån om att slå vakt om formalia. Skämt som sker på formalias bekostnad upplevs därför lätt som obekväma. Ungefär som de politiskt korrekta i Golden Globe publiken som satte skrattet i halsen när de blev osäkra på konsekvenserna.

Här är ett annat exempel.

Alla i västvärlden kan känna igen en förälder som är överdrivet förtjusta i att framhäva sina egna barns kvaliteter och att man har bättre saker att göra än att lyssna till deras historier. Även en japan kan känna igen sig i den situationen. Skillnaden är att hon inte ens skulle föreställa sig ett beteende som Ricky Gervais spelar upp. Risken att såra någons känslor är alldeles för påtaglig och konsekvenserna av det i ett samhälle med den bristande flexibilitet Japan visar upp kan bli förödande. Ur det perspektivet går det därför utmärkt att utmåla japansk humor som världens mest politiskt korrekta.

En tanke på “Ricky Gervais fungerar inte i Japan, men det är inte hans fel

  1. Ping: Kul med kanji – lektion 1 | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.