歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


3 kommentarer

Wakayama prefektur

Wakayama prefektur är, lite brutalt uttryckt, Japans blindtarm. Den tillhör regionen som heter Kansai med storstäder som Kyoto, Osaka, och Kobe men själva prefekturen Wakayama når inte ens upp i 1 000 000 invånare. Senaste beräkning från oktober 2019 anger att det bor 923 721 personer i det som också är känt som Kii halvön. Strikt geografiskt utgör Wakayama den västra halvan av den gamla Kii provinsen som höll en nyckelposition i Tokugawa shogunatets maktstruktur. Den åttonde shogun, Tokugawa Yoshimune, var daimyo i Kii innan han tillträdde ämbetet. Wakayama ligger öster om Osaka bukten, medan all kommers och kultur låg väster och norr om, det är också anledningen till dess strategiska betydelse då, men att de kan känna sig lite ignorerade nu. Det var tillräckligt nära för att kunna ingripa vid eventuella uppror, men tillräckligt långt borta för att inte bli en ständig påminnelse om shogunatets makt. Idag är det bara bökigt och långt att ta sig dit. Exempelvis finns det ingen station i prefekturen där Shinkansen stannar till. Läs mer


Lämna en kommentar

Risets historia i Japan

Ris är världens tredje största gröda. Störst är sockerrör med 1,9 miljarder ton, därefter majs med 1 miljard ton, världens risskördar uppgår till 741,5 miljoner ton, varav 87 % odlas av asiatiska bönder. Men då sockerrör och majs primärt används till annat än mänsklig föda är ris den gröda som äts mest i världen av människor, mer än 20 % av kaloriintaget hos världens människor fås genom ris. Domesticerat ris, alltså förmågan att kvarhålla fröet på plantan när det mognat, dateras tillbaka till mer än 10 000 år sedan i Yangtze flodens dalar. Idag odlas i princip två huvudsorter indica och japonica, som namnen antyder härstammar de från Indien och Japan, men bägge kommer således från en kinesisk prototyp. Spridningen gick långsamt och de äldsta arkeologiska fynden i Japan kan dateras till senare delen av Jomon perioden, för ungefär 3 000 år sedan. Något äldre fynd finns från den koreanska Mumun perioden, benämningen på koreanskt lergods, en rimlig slutsats är därför att det kinesiska riset kom till Japan från Korea. Om det var koreaner som tog det med sig på utforskningsresor, eller japaner som tog det med sig tillbaka efter utflykter till södra Korea har vi ingen aning om. Det är dags att titta på risets utveckling i Japan. Läs mer


5 kommentarer

Mie prefektur

Huvudön Honshu domineras av två stora slätter, Kansai i väster och Kanto i öster, däremellan ligger Mie prefektur som något av en gränsövergång. Språkligt bär de tydliga spår av Kansaidialekten, kulturellt och antropologiskt är de däremot mer närbesläktade med Kanto. Mie kan tolkas som ”trippelprefekturen” och kommer sig av ett gammalt citat då en känd krigare på genomresa talade om de tredubbla skönheterna, bergen i norr, slätten i mitten och havet i syd. Men egentligen är Mie en sentida konstruktion. Det är nämligen en sammanslagning av de gamla provinserna Ise, Shima, Iga och östra Kii. Historiskt har regionen alltid utgjort en unik skärningspunkt mellan öst och väst då Shintos heligaste heliga, Ise Jingu eller Storhelgedomen Ise, befinner sig här. Hit vallfärdade man från både väst och öst och då man befann sig på den heligaste av helgedomar avstod man också konflikter. Ville stridande parter överlägga och minimera riskerna för bakhåll förlade man sina möten till Ise. Läs mer


Lämna en kommentar

Kvinnorättsrörelsens japanska historia

Rösträtten i Japan infördes 1925, innan dess hade vissa grupper av män beviljats rösträtt, ungefär på samma sätt som i Sverige fram tills 1920. Men till skillnad från i Sverige beviljades kvinnorna ingen rösträtt. De fick vänta tills efter förlusten i andra världskriget. Det här bidrar lätt till en övertygelse att japanska kvinnor inte var intresserade av politik och brydde sig om sina rättigheter. Men det var inte bristande intresse utan framväxande militarism som lade hinder i vägen. Idag tar bloggen en närmare titt på de japanska kvinnornas rättigheter, deras framväxt och hur en norsk författare var behjälplig. Läs mer


5 kommentarer

Oppositionen mot buddismens införande i Japan

Liksom kristendomen kom buddismen att användas för att rättfärdiga statsbildningar och expansion av politisk makt. Först skedde det i Kina, sedan kom det att användas i det koreanska kungariket Koguryo för att organisera motstånd mot de Fyra Militärstaberna som Kina etablerat i norra Korea. Därefter spred det sig till Paekche som var det koreanska riket som koncentrerades runt dagens Pyongyang och Seoul för att till sist anlända i Silla det tredje koreanska riket som täckte regionen kring Pusan och Ulsan de stora hamnstäderna som upprätthöll kontakterna med Wa, dåtidens Japan. Det var således en modifierad form av buddism, med inslag av shamanism från norr och gamla jordbruksseder från syd, som Japan kom i kontakt med, en buddism vars primära syfte var att rättfärdiga kungamakten och dess utbredning. Läs mer