歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


3 kommentarer

Suiko var den första kvinnliga kejsaren

Japan har haft åtta kvinnliga kejsare, men två av dem var det två gånger så räknas regentperioderna, blir det egentligen tio olika regenter. Den första hette Suiko (推古天皇) och regerade mellan 592 och 628. Källorna från den här tiden är inte de utförligaste och de tillkom flera hundra år senare, åtminstone de extanta, men hon nämns också i koreanska och kinesiska källor som bekräftar det som nämns i, speciellt Nihon Shoki (日本書紀) och därmed höjs trovärdigheten även på det andra materialet. Suiko är hennes postuma regentnamn, under sin levnad fram tills hon blev kejsare var hon känd som prinsessan Nukatabe (額田部) och som barn, hon föddes den 15 juni 554, kallades hon Toyomike Kashigaya (豊御食炊屋姫尊) och var den 29:e kejsaren Kinmeis andra dotter. Han hade sex olika hustrur och prinsessan Kitashi (蘇我堅塩媛), Suikos mor, var av Soga börd. Hennes morfar, Soga Iname (蘇我稲目), hade spelat en viktig roll i införandet av buddismen till Japan och hade av den anledning en synnerligen stark ställning inom dåtidens hov. Det var en politisk tillgång som hon skulle få stor nytta av senare i livet.

Läs mer


10 kommentarer

Ritsuryo de första japanska lagarna

Den kinesiska ortografin, på japanska kallad kanji (漢字), började smyga sig in i Japan under 400-talet, i kölvattnet följde skrivare från främst Korea. Det tog tid för japanerna själva att lära sig systemet och då det anlände i stötar från olika geografiska delar av Kina så följde de lokala uttalen av tecknen med. Lärde tvistade om det korrekta uttalet eftersom de inledningsvis användes för sitt fonetiska innehåll och inte tecknets sakbetydelse. Över tid skedde en förändring så vissa tecken behöll sin sakfunktion medan andra fortsatte att fylla en fonetisk funktion. Kort sagt; det var ett sammelsurium och mången en skrivare föredrog säkerligen det systemet då deras värde för makthavarna ökade. Men japanerna fortsatte att förändra systemet så att det bättre skulle gå ihop med såväl fonetiska som syntaktiska och grammatiska aspekter av språket. Kejsaren var den ivrigaste påhejaren, medveten om att skriften skulle utöka hans förmåga till maktutövning och i förlängningen förstora hans rike. Läs mer


1 kommentar

Slaveriets historia i Japan

På modern japanska heter slav dorei och slaveri blir doreisei, en sexslav av det frivilliga slaget däremot kallas toranoko som är tigerunge, egentligen ett uttryck för något värdefullt, tigermamman må vara farlig men behandlar sina ungar med varsamhet, ungefär som en skicklig dominatris. Det ofrivilliga slaget benämns ianfu och är en eufemism eftersom det ordagrant betyder ”trygghetsfru”. De senare utgör ett diplomatiskt problem mellan Japan och Sydkorea sedan slutet av andra världskriget. Idag tar bloggen en närmare titt på slaveriets historia i Japan. Läs mer


5 kommentarer

Matriarkatet grunden för den japanska nationalstaten

Modern tolkning av drottning Himiko

Den japanska staten, eller kungariket Yamato i kinesisk och koreansk historieskrivning, tillkom gradvis någon gång mellan drottning Himiko mellan 250 och 300 e.Kr. och den kvinnliga kejsaren Suiko runt inträdet i det sjunde århundradet. Mycket tyder därför på att ursprunget till statsbildningen låg hos ett matriarkat. Detta var egentligen inget unikt för Japan, schamaner, översteprästinnor och Omiko utövade ett starkt religiöst och därmed intellektuellt inflytande på många platser i världen under denna tidsepok. Beroende på kultur betraktas solen som en gudinna lika ofta som en gud. I tider med oerhört stor spädbarnsdödlighet är det inte underligt att kvinnor som föder starka barn som överlever får förhöjd status, socialt manifesterad darwinism skulle man kunna kalla det. Idag tar bloggen en titt på teorier för hur Japan blev en nationalstat. Läs mer


4 kommentarer

Buddhismen mottogs skeptiskt i Japan

När kom buddhismen till Japan? Det beror lite på vem man frågar. Den såvitt vi känner till äldsta skriftliga källan är Boken om Liang (梁 på kinesiska) som färdigställdes år 635. I den berättas att fem buddistmunkar från Gandhara (nuvarande Peshawar i Pakistan) reste till Japan år 467 och introducerade buddismen till japanerna. Då Japan vid denna tid saknade eget skriftspråk har besöket gått spårlöst förbi i de japanska källorna. Buddismen blev ett offentligt ärende i mitten av 500-talet efter att kung Seong Myong av Paekche, ett av tre koreanska riken, skänkte en buddhastaty av brons till den japanske kejsaren Kinmei.

Läs mer