歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


3 kommentarer

Japans och Koreas komplicerade relation – del 2

År 618 blir det nyordning i Kina, T’ang dynastin skulle styra kejsardömet i 300 år, inflytandet i östra Asien var så starkt att i Japan skulle 唐 som är dess tecken i närmare 1 000 år bli synonymt med allt utländskt. För de tre koreanska rikena, Paekche, Koguryo och Silla skulle det få grava konsekvenser. Gränserna i öster uppfattades sedan länge som osäkra, nomadfolk rörde sig fritt och kejsare sedan Sui dynastin önskade få ordning och reda där. Redan 642 skickade kejsare Taizong trupper till gränsområdena för att få bukt med Koguryo, men de norra koreanerna slog tillbaka attacken både snabbt och effektivt. Himlens utvalda civiliserade folk kunde inte acceptera att ”östra barbarer” så lättvindigt besegrade dem. De skulle få förbereda sig på ett 23 år långt krig som helt skulle rita om kartan på den koreanska halvön. Läs mer


2 kommentarer

Prins Shotoku – Japans grundare?

Med tanke på att han levde under slutet av 500-talet har vi förvånansvärt exakta datum för hans födelse, den 7 februari 574 föddes Umayado no miko, ordagrant ”Stalldörrsprinsen” för att han skall ha fötts framför hovstallarna. För eftervärlden är han mer känd som Shotoku taishi (聖徳太子) eller kronprins Shotoku och han har prytt varje valör av de japanska sedlarna, t.o.m. en oku sedel eller motsvarande 100 miljoner yen (9 milj. kronor). Att han förärats denna ära sammanhänger med att det är först med prins Shotoku som vi kan börja tala om en japansk nationsbildning. Före honom var Yamato en klan bland flera, förvisso en stark klan, men knappast allenarådande. Och snarare än militär styrka förlitade han sig på moralisk överlägsenhet för att kontrollera de andra klanerna. Läs mer


Lämna en kommentar

Kofun Japans gravperiod

Mellan 300-talet och inledningen av 700-talet infaller en period som japanska historiker kallar Kofun jidai (古墳時代) som betyder urmodiga gravars epok. Enligt kinesiska källor så sägs det att de första japanska storgravarna anlades ungefär 250 A.D. och även om de till formen delvis avviker från samtida koreanska gravar, finns det också stora likheter innehållsmässigt. En viktig skillnad är att de japanska är betydligt mer storslagna. De ger nästan intrycket av att vara konstruerade för att imponera på besökare från det asiatiska fastlandet. Avståndet mellan Pusan i sydligaste Korea och Fukuoka på andra sidan är ganska exakt 130 km, med utmärkt möjlighet till övernattning och bunkring på Tsushima mellan länderna. Inte ens med de rudimentära flytetyg som stod till buds för dåtidens människor var det en oöverkomlig sträcka. Japanska gravar är kanske den tydligaste kopplingen till fastlands Asien. Läs mer


2 kommentarer

Jito – den fjärde kvinnliga kejsaren

Be en japan att nämna någon av de kvinnliga kejsarna som funnits och sannolikheten är hög, för att inte säga sanslöst säker, att namnet som plockas fram är Jito (持統天皇). Hon var den tredje kvinnan att bli kejsare, men den fjärde kvinnliga kejsaren (för en förklaring; läs här) att inta tronen. Hon var kejsare under en omvälvande period i Japans historia och som sådan har hon lämnat tydliga spår i sitt eftermäle. Hon är den kvinnliga kejsare som förekommer flitigast i poesisamlingar som Manyoshu (万葉集) och Hyakunin isshu (百人一首). Hennes regentperiod varade i elva år, mellan 686 och 697, men i realiteten styrde hon riket fram till sin död 703. Hon var nämligen den förste kejsaren som introducerade systemet med ”klosterkejsare”, eller på japanska Insei (院政). En av anledningarna till att de japanska kejsarna aldrig avsatts i en statskupp, även om ett flertal bytts ut med brutala metoder, är just att de nästan undantagslöst aldrig haft annat än ceremoniella funktioner. Läs mer


3 kommentarer

Vad Die Hard kan lära oss om Japans förmedeltid

Den som gillade Die Hard filmerna och Bruce Willis som polisen John McClane mot Alan Rickmans Hans Grüber kommer säkert också ihåg att julfesten skedde i huvudkontoret för Nakatomi Corp. Filmen gjorde 1988, en period när japanska företag köpte upp halva Hawaii och USAs dyraste fastighetskomplex, Rockefeller Plaza i New York City. Byggnaden som används är Fox Plaza som ännu inte var färdigställd. Att manusförfattarna de Sousa och Stuart valde namnet Nakatomi är ingen tillfällighet. De kunde inte gärna använda namn som Mitsui, Mitsubishi, Sumitomo eller Yasuda de fyra stora zaibatsu som är föremål för den indirekta kritiken i 80-talets filmer. Risken är uppenbar att de stämts för allt från förtal till användning av registrerade varumärken. Valet av Nakatomi som namn är därför genialt på flera olika plan. Läs mer