歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Ashikaga Yoshizumi inklämd mellan en och samma person

Lämna en kommentar

Den tionde shogun i Ashikaga dynastin hette Yoshitada och den tolfte bar namnet Yoshitane, men de var en och samma person, och han har tidigare kortfattat beskrivits i en artikel kallad Dubbelshogunen. En närmare presentation av honom kommer därför när vi är framme vid den tolfte shogun. Det här inlägget skall därför behandla Ashikaga Yoshizumi som var den elfte i dynastin. Han tillträdde veckan efter han precis fyllt 14 år, en väl lovligt ung ålder för att styra ett rike kan man intuitivt tycka, men redan från åtta eller nio års ålder uppfostrades barnen i övre samhällsskiktet till att vara redo ta över efter sina fäder. Lille Chachamaru som han döptes till kom till världen 1481 och då var det norm och han var inget undantag.

Han gick igenom sin genpuku redan som tolvåring och bytte då namn till Yoshitaka och endast en månad före utnämningen till shogun utnämndes han till befälhavare för vänstra kavalleriet. Inledningsvis satt han som shogun under namnet Yoshitaka, men efter åtta år som härskare bytte han namn till Yoshizumi, det han är känd under för eftervärlden. Namnbytet till Yoshizumi (義澄) skall ha varit en gest av uppskattning gentemot två munkar, Choshuku (澄祝) och Chosei (澄清) som var hans andliga rådgivare. Det är historiskt en närmast exempellös händelse, då namnbyten oftast var något som förärades som en gest av respekt och uppskattning och när den som tidigare förärat namnen gått ur tiden fortsatte man att ta namn som byggde vidare på förfaderns. Jämför med hur många shogun i Tokugawa dynastin som hette något med Ie (家) efter grundaren Ieyasu (家康), exempelvis Iemitsu, Ietsuna, Iesada, Iemochi, Ienobu osv. Uppenbarligen måste dessa munkar ha spelat en viktig roll för den unge mannen. Med stor sannolikhet har han kastats in i en roll som han inte var riktigt förberedd på och med tiden kommit underfund med att han besatt sitt höga ämbete därför att byråkraterna kring honom var övertygade om att de kunde manipulera och kontrollera honom.

När han i januari 1495 tillträdde sitt ämbete befann sig Japan redan i kaos. Innan han tillträdde hade Japan upplevt mer än 40 bataljer mellan inhemska provinsfurstar. Under hans 13 år som shogun skulle de genomlida åtta till, varav ett faktiskt var en yttre attack på Japan. År 1500 attackerade Sho Shin, tredje kungen av Ryukyu, öarna mellan Okinawa och Satsuma och inkorporerade dem i sitt kungadöme. Shogun var maktlös och kunde inte organisera en motattack och återta de förlorade öarna, det skulle dröja 100 år innan de skedde. Den statistiken visar tydligt att när Yoshizumi tillträdde som shogun hade Ashikaga klanen redan förlorat kontrollen över riket.

En annan indikation, även om det inte medges i krönikorna, är att de flesta av ceremonierna kring hans upphöjelse och sedermera i egenskap av shogun, ofta avverkades hon hans mentor Hosokawa Masamoto. Exakt vad det beror på vet vi inte, men ett gott antagande är att Blomsterpalatset helt enkelt ansågs för osäkert. Risken för statskupp eller lönnmord måste ha uppfattats som hög. Inte minst då ”mösspåtagningsceremonin” uppsköts med en dags varsel till stor irritation för deltagarna, något som deras dagböcker vittnar om.

När väl änkenåden Hino Tomiko, som också var hans svärmor, avled verkar han stå allt mer på egna ben. Exempelvis ser vi att han börjar konfrontera sin mentor i ett flertal frågor, problemet han har är att till skillnad från Hosokawa klanen har han allt för klena styrkor under sitt personliga befäl. För att undkomma situationen flyttar han ut från Hosokawa till Iwakura klanens tempel Kinryu-ji och han bjuder Takeda Motonobu att flytta in i Kyoto med sina trupper. Hosokawa Masamoto hade i lönndom försökt lansera sig själv som ny shogun, om det var av den anledningen Yoshizumi bjöd in Takeda vet vi inte, men under alla omständigheter blev konsekvensen att Masamoto drog tillbaka sin kandidatur och började åter samarbeta med Yoshizumi.

Det resulterade inte i särskilt mycket, under hela hans regentperiod ser vi flera exempel på hur sengoku daimyo (戦国大名) växer sig starkare och tar över fler och fler domäner. Det kanske mest praktfulla exemplet är Hojo Soun (北条早雲) som intar Odawara borg och därmed Sagami provinsen, dagens Kanagawa där vi exempelvis hittar Yokohama. Det gick upp för allt fler ambitiösa samurajer att Ashikaga shogunatet var fånge i sina egna intriger och hade vare sig tid, lust, ork eller resurser för att försöka hålla ihop Japan som ett enat rike.

1508 avsattes han av Ashikaga Yoshitane som efterträdde honom, tre år senare avled han, endast 30 år gammal. Yoshizumis regentperiod är i backspegeln ett praktexempel på vad som sker när makten går upp i sig själv och blir mer upptagen av glansen än av regerandet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.