歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Tottori prefektur

1 kommentar

Tottori är Japans glesbygd, om nu 162 inv/km² kan betraktas som glest befolkat. Men det är den prefektur som har minst antal invånare, lite drygt en halv miljon. Japanerna betraktar den lite föraktfullt för Japans baksida, ura no nihon (裏の日本), men för den som är betuttad i japansk kultur och dess traditioner är den lite av ett hemligt paradis. Utvecklingen där går långsamt, för att inte säga stillastående, det är lite besvärligt att ta sig dit, tågen skall klättra genom de japanska alperna så det tar sin lilla tid att komma fram. Väl framme befinner man sig långt från stressen i städer som Tokyo, Osaka eller Kyoto. På japanska skrivs Tottori 鳥取 som betyder ”fågelfångst”, namnet kommer sig av att de livnärde sig på att fånga sjöfågel. Enligt sägen skall en vacker svan infångad där på 200-talet överlämnat som gåva till en stum prins som av ren hänförelse började prata, och då fick regionen sitt namn.

Historiskt har Tottori haft en betydlig strategisk betydelse eftersom den utgör bakvägen in till Kyoto, flera viktiga slag har utspelats där, gemensamt är att de stridande haft just ambitionen att från baksidan utöva kontroll på Kyoto. Tottori är också ett rikt jordbruksområde så det var möjligt att samla trupper där och hålla försörjningslinjer in emot huvudstaden utan direkta svårigheter. En konsekvens av det är att när Japan styrts av starka shoguner har de medvetet försökt placera ut svaga provinsfurstar till Tottori och därmed kom deras utveckling också på bakkälken. Prefekturen hade sin storhetstid från slutet av 1800-talet till mitten av 1900-talet då kuststäderna var optimala som utskeppningshamnar till Korea och Kina, men efter den amerikanska ockupationen sjönk den tillbaka i en obemärkt existens.

Tottori är också unikt eftersom det är hemort för Japans enda sandöken, Tottori sakyu (鳥取砂丘) ett område på ungefär 30 km² som årligen tar emot närmare två miljoner besökare, en hel del enbart för chansen att rida en kamel. Dessutom anmärkningsvärt då Tottori är en av de mer nederbördsrika prefekturerna, ingen månad understiger genomsnittet 100 mm, men å andra sidan överstiger det inte heller 300 mm, det är således generellt jämn och riklig nederbörd som beror på att vindarna samlar fukt över Japanska Sjön och släpper det innan de når de Japanska Alperna. Kustsamhällena, och det är dit befolkningen är koncentrerad, upplever därför inte heller riktigt heta somrar eller svinkalla vintrar. Dygnsmedeltemperaturen i januari är exempelvis runt fem grader, däremot blir det kallt i bergsbyarna som i gengäld är tre till fyra grader svalare i genomsnitt under somrarna. Det gör dem till populära sommarhusområden för välbärgade japaner från de tre stora städerna i Kansai.

Förutom öknen är det alla onsen (温泉) eller heta källor, som lockar många besökare till prefekturen. Kaike onsen (皆生温泉) i Yonago, den näst största staden, obetydligt mindre än residensstaden Tottori, tar emot nästan lika många besökare som hela prefekturens befolkning. Förutom själva baden är de också den goda maten som lockar. Tottori odlar det mesta men är specifikt känt för sin shiitake, nagaimo (avlång sötpotatis), rakkyo (ett slags schalottenlök), nashi (japanska globpäron) och vattenmeloner. Likaså har de ett varierat fiske som omfattar tioarmade bläckfiskar, strömming och klippostron för att endast nämna några. Det är därför huvudsakligen thermofiler och luculler som lockas att resa till Tottori. Turligt nog för prefekturen är det inte obetydlig del av den japanska befolkningen. Det är således nästan uteslutande inhemsk turism i Tottori och för den som söker det mer ”genuina” Japan är det något att vara tacksam för i jämförelse exempelvis med närliggande Kyoto. För den som har tiden och resurserna och vill spendera fyra fem dagar i Kyoto för att hinna med allt väsentligt kan det således vara idé att mitt i ta ett avbräck med några dygn uppe i Tottori innan det är dags att återvända till bruset runt Shijo.

En tanke på “Tottori prefektur

  1. Ping: Från provinser till prefekturer | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.