歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Konsekvenser av ”Den nya oredans tid”

2 kommentarer

Förre stats- och utrikesminister Carl Bildt har nedkommit med en ny bok, den har titeln ”Den nya oredans tid” och är en översikt av efterkrigstiden och dess utveckling. Det är tydligt att Bildt inte har mycket till övers för Trump och det tillbakadragande av USA från den internationella scenen han har inlett. Bildts fokus – inte helt oväntat med tanke på hans erfarenheter och intressen – lägger tyngdpunkten på förändringarna i den säkerhetspolitiska ordningen, eller med Bildts infallsvinkel; oordningen. Det kalla krigets bipolära system har via ett unipolärt USA och europeisk multilateralism stigit in i farstun till ett multipolärt system som vi ännu inte vet vart det är på väg. I det nya multipolära systemet som är under framväxt kommer Asien att spela samma dominerande roll som det gjorde fram till 1400-talet och introduktionen av renässansen i Europa. Ett Europa som dessutom fick möjligheten att expandera västerut, först politiskt, sedermera ideologiskt, kulturellt, men också etniskt. Det senare något som mer sällan framkommer i diskussionerna. Normalt sett är Bildt upptagen av den europeiska utvecklingen, men i boken tar Asien upp en större plats än det någonsin gjort tidigare i hans böcker. Därmed blev också bloggen mer intresserad än tidigare och har fört ned mina tankar här.

I den framväxande multipolära världen sker också en delvis transformering från stark makt, en eufemism för militär styrka och viljan att använda den, till skarp makt som omfattar exempelvis cyberattacker och artificiell intelligens (AI). Det förra håller på att utvecklas till en rysk specialitet, det senare investerar Kina mer i än något annat land. Med sitt Silicon Valley ligger USA också i framkant, men han är uppenbart orolig för att Europa släpar efter betydligt. Från bloggens horisont hade det varit fruktsamt att då förespråka ett närmande på området mellan Japan och EU, bägge är grannar till en fientlig omgivning som de har ett gemensamt intresse av att inte hamna i kölvattnet efter, men något sådant förslag återfinns inte.

Kinesiska Huaweis anstormning på den globala marknaden understöds av generösa kinesiska lånevillkor, trots detta uppmanar han inte till ett likartat stöd för Ericsson eller Nokia, de europeiska jättarna på området som har möjligheten att stå emot ifall de kunde beredas samma ekonomiska muskler då de fortfarande håller ett teknologiskt försprång. Dessutom är det just sådana teknologier som ligger i framkanten av skärpningen av den skarpa makten. Således finns det rimligen även ett säkerhetspolitiskt motiv att inte låta dem undergrävas av nationella kinesiska ambitioner. Men även sådana resonemang bländar med sin frånvaro.

När det gäller Nordkorea och Trump konstaterar Bildt att ”ingen ledare i världen behandlas i dag med större vördnad än den nordkoreanske diktatorn Kim Jong Un”, ett möjligt undantag skulle vara Vladimir Putin, men gränsdragningen är hårfin. Det påståendet är dessvärre lika banalt som den övriga analysen av situationen på den koreanska halvön. Om det är ett utslag av Bildts intuitiva preferens för Europa är svårt att bedöma, men resonemanget är minst sagt konventionellt. Med sitt kontaktnät och tillgång till UD och deras kanaler hade åtminstone denne bloggare förväntat sig en mer ingående analys med olika tänkbara och några få otänkbara scenarier för den vidare utvecklingen. Hur stor bedömer han risken för en oavsiktlig robotavfyring som resultatet av en intern maktkamp i Pyongyang? Den sortens frågor berörs inte med minsta tangenttryck.

På tal om tangenttryck är det förvånansvärt många skrivfel i texten (e-boken). Jimmy Carters gamle utrikesminister kallas exempelvis Cyprus Vance istället för Cyrus. Detta har högst sannolikt med korrektursfunktionen i Bildts dator att göra. Men har Albert Bonniers förlag verkligen inte råd att hyra in korrekturläsare? Även övriga fel är av typen fel ord, snarare än felstavning, en indikation på att texten endast maskinlästs. Ironiskt nog också ett bevis på att AI inte nått dit Bildt menar att den är på väg. Personligen kan jag ha visst överseende med det eftersom bloggens texter också drabbas av liknande och jag hittar dem inte själv förrän efter några veckor när detaljerna i texten glömts bort, eller någon vänlig läsare påpekar felet. Men det går inte komma ifrån att det tyvärr drar ned helhetsintrycket en smula, inte minst för att Bildt själv inte skulle dra sig för att påpeka problemen i andras texter. Vi får hoppas att Bonniers kan hyra in en skarpögd korrekturläsare inför nästa upplaga.

Mer svårsmält – åtminstone utifrån bloggens perspektiv – är att Bildt två gånger (sid 30 och 75) refererar till ”Japans överraskningsttack/overraskningsanfall” på Pearl Harbor den 7 december 1941. Det där har blivit en del av historieskrivningen som enkelt uttryckt inte överensstämmer med sanningen. Ambassadör Joseph Grew skrev redan i januari 1941 till Washington att han fått uppgifter från Perus sändebud att Japan planerade ett anfall mot Pearl Harbor ifall relationerna skulle avbrytas. Senare i juli samma år närmade sig amerikanska jagare japanska fartyg i Sukumo bukten och japanska fartyg tog upp jakten på dem, men de lyckades lägga ut en rökridå och undkomma. Grew skrev då hem i ett telegram att ”USA and Japan was within eight yards of coming to war” och i mitten av november skickades ett nytt telegram som varnade för ”förestående anfall mot Pearl Harbor”. Problemet var att marinens stabschef ignorerade dessa varningar. Anledningen till det är ett av historieskrivningens olösta mysterier. Konspiratoriskt lagda historiker menar att det skedde på direkt order av Franklin D. Roosevelt eftersom det skulle ge honom material för att övertyga den neutralt inriktade amerikanska befolkningen. Andra menar att marinofficerarna gjorde det på eget bevåg för att de skulle innebära en rejäl upprustning av flottan. Oavsett skälen fanns det således tydliga förvarningar om en attack, men de ignorerades just för att skapa intrycket av ett överraskningsanfall. Bloggen kan nog tycka att Bildt är tillräckligt beläst för att inte falla för dylik intellektuell lättja. Ifall han hade någon som kontrolläste manuskriptet med regelbundna mellanrum behövde han uppenbarligen någon som var bättre bevandrad i relationerna Japan – USA.

Pedanteriet ovan till trots anser bloggen boken vara viktig. Svenskar har ofta en häpnadsväckande naiv uppfattning om omvärlden. Frånvaro av krig och naturkatastrofer har medför ett avtrubbat fight-or-flight response system hos svenskar. Särskilt tydligt blir det i dessa dagar av skjutningar och bombdåd, reaktionerna kan tydligt delas in i de som reagerar (antingen med kamp eller flykt [Staffanstorp någon?]) respektive de som anser att reaktionerna är överdrivna (sannolikt för att de inte påverkas där de bor). Bildt visar med pedagogisk tydlighet konsekvenserna av passivitet och hur de förstärker ekot av oredans tidevarv. Det gamla Sovjetunionen var en stark makt som utövade den gentemot Sverige genom sin Östersjöflotta och nedskjutningen av en Catalina och DC-3:a. Sverige anpassade sig och stärkte sina aktier genom att spela under täcket med USA och Nato.

I den nya oredans tid måste responsen vara en annan när Putins Ryssland försöker bli en skarp makt med sina påverkansoperationer. Den ryska revanschismens spjutspets är Internet Research Agency, ibland känt som Olgino trollen, i Sankt Petersburg och än så länge ligger Sverige skapligt till då det inte precis vimlar av ryssar som behärskar svenska till den grad att de kan organisera trollattacker. Men även här kommer AI in, den som sett Googles presentationer av deras ”assistent” boka flygbiljetter eller frisörtid förstår att det är en tidsfråga innan det blir en baggis att skriva inlägg på ryska och få fram en helt naturligt svensk text. Lägg till detta det som kallas ”deep fake” där man kan nyttja ett fåtal foton och några kortare röstprov för att redigera ihop en helt fejkad video som verkar både naturlig och äkta. Gotland har flera gånger drabbats av strömavbrott det senaste året, de har skyllts på HDCV kablar och blixtnedslag, men hur stor är sannolikheten att en ö är så här otursförföljd? Ligger det ryska penetrationer från GRU bakom det och regeringen vill undvika att uppröra inte bara gotlänningarna men svenska folket i sin helhet? Självfallet har bloggen inget svar på frågan, men det är symptomatiskt att resten av svenskarna inte själva ställer den. Och här är Bildts bok lite av en väckarklocka, även om han konkret inte binder samman dessa händelser, varnar han för vad Ryssland är kapabla till när det gäller cyberattacker.

För den som intresserar sig för politik, inte minst säkerhetspolitik, och utvecklingen i omvärlden som kan påverka Sverige på olika sätt gör klokt i att avstå några hundralappar för att ha tillgång till Bildts tankar. Det kan finnas anledning återkomma till dem i samband med händelseutvecklingen. Den enda riktiga besvikelsen, och den är synnerligen personlig för bloggen, är att han inte lite utförligare beskriver sitt samarbete med Richard Holbrooke under tiden i Bosnien. Det beror helt enkelt på att bloggen tidigare i år läst två biografier om mannen och Bildt var ju en som arbetade med och mot honom.

2 tankar om “Konsekvenser av ”Den nya oredans tid”

  1. Utan att göra något ställningstagande för den ena eller andra makten men—-
    Varför är ingen bekymrad över att Storebror Macrohard har tillgång till alla persondatorer som kör någon version av Windows och är uppkopplade. Om herr Trumf så vill, kan NSA gå in i alla våra datorer och läsa våra hemligheter.
    Frånvaron av oro är lika märklig som oron 1999. Alla som vet något om en PC vet att #A: PCns år noll är Anno Domini 1980 och #B: BIOS kan levera årtusendetal 2 likaväl som 1. Systemet lär hålla till år 2234

    Gillad av 1 person

  2. Ping: Sverigedemokraterna från japansk horisont | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.