歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Japanska tideräkningens historia

Lämna en kommentar

Den inhemska japanska tideräkningen börjar i samband med Taika reformerna och införandet av Nengo. Innan dess är det osäkert hur tiden räknades då samtliga extanta skrifter har tillkommit efter reformerna. Tidigare årtal omnämns i moderna skrifter efter kejsarna, således samma system som används nu. Vi vet att de kände till den kinesiska astralkalendern kallad ”himmelska stammar, jordiska grenar” på japanska eto eller ganshi (干支) som är ett 60 årigt system och tänkt att täcka en mansålder. Den sortens räknesystem gör det svårt att tala om framtiden eftersom man inte kan räkna med mer än 60 år åt gången. Men de japanska nengo eller gengo som de också kallas, ändrar inte på det problemet. Tvärtom så kom de med sina egna oväntade problem i samband med datoriseringen då ett nengo aldrig överstigit två siffror. Därför programmerade också datorerna med den restriktionen. Det innebar att 2025 som skulle motsvarar Showa 100 istället blev till Showa 0, alltså 1925.

Redan innan det nya kalendersystemet introducerade hade kejsare Tenji introducerat ett vattenur, han anges som uppfinnaren av det, men förmodligen var det en gåva från kineserna som medförts hem av någon ambassad. Han ansåg att detta rokoku (漏刻) skulle komma folket till godo och placerade ut det på ett observatorium där astrologer och astronomer huserade år 660. Bredvid utplacerade en stor ringklocka och trumma som användes för att tillkännage tiden. Den indelades i tolv timmar. Första jikoku (時刻) som således var ungefär 120 minuter, kallades ne no koku (子の刻) eller råttans timme och påbörjades klockan 23 och slutade 01. Därpå följde ushi no koku (丑の刻) oxens timme ända fram till vildsvinets timme eller i no koku (亥の刻). Detta system benämns junijishin (十二時辰) eller ”tolv draktimmar”, där draktimme var den arkaiska benämningen på ett ur.

Bönder steg upp när harens timme, u no koku (卯の刻) ringdes ut för att bada, äta frukost, slipa verktygen och klä på sig så de var redo att bearbeta fälten när solen steg upp. Eftersom det är nästan 40 minuters skillnad mellan solens uppgång i östra och västra Japan skulle denna tideräkning i modern tid bli bekymmersam eftersom den justerades efter solens rörelser. U no koku inföll således inte exakt klockan sex på morgonen, och ringdes ut klockan fem (den varade ungefär mellan fem och sju) utan en timme före soluppgången så att bönderna kunde vara ute i markerna samtidigt med solen. Men i ett tidevarv där man förflyttade sig till fots, eller i undantagsfall med häst, ställde det här inte till med några egentliga bekymmer, vanligt folk hade inte råd med klockor utan förlitade sig på templens klockringningar. När styret under Meiji perioden diskuterade införandet av den gregorianska kalendern var det många som motsatte sig 24 timmars systemet. De tyckte det var praktiskt med namn på timmarna och var förändringsobenägna.

Men när man fick en järnvägfick en järnväg blev det omöjligt med relativ soltid, det behövdes en absolut kronologisk tid för att tåg inte skulle köra in i varandra. Motståndarna hade inget val, de tvingades ge vika. Japan införde 24 timmars tid i likhet med resten av världen. Men tillhör du de som har svårt att hålla tiden, eller inte gillar att stressa kan du alltid bestämma möte med någon i tori no koku (酉の刻) som är solnedgångens timme och därför infaller mellan kl. 17 och 19. Gott om tid att ta det lugnt, kanske stanna till någonstans och ta en pilsner istället för att stressa till biljettbarriären på någon station där det vimlar av jäktande japaner som helt anpassat sig till den nya tideräkningen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.