歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Kofun Japans gravperiod

Lämna en kommentar

Mellan 300-talet och inledningen av 700-talet infaller en period som japanska historiker kallar Kofun jidai (古墳時代) som betyder urmodiga gravars epok. Enligt kinesiska källor så sägs det att de första japanska storgravarna anlades ungefär 250 A.D. och även om de till formen delvis avviker från samtida koreanska gravar, finns det också stora likheter innehållsmässigt. En viktig skillnad är att de japanska är betydligt mer storslagna. De ger nästan intrycket av att vara konstruerade för att imponera på besökare från det asiatiska fastlandet. Avståndet mellan Pusan i sydligaste Korea och Fukuoka på andra sidan är ganska exakt 130 km, med utmärkt möjlighet till övernattning och bunkring på Tsushima mellan länderna. Inte ens med de rudimentära flytetyg som stod till buds för dåtidens människor var det en oöverkomlig sträcka. Japanska gravar är kanske den tydligaste kopplingen till fastlands Asien.

De äldsta gravarna har ett innehåll som är slående likt Songguk-ni gravarna i Korea, att de skulle uppstå oberoende av varandra är naturligtvis inte totalt omöjligt, men när likheterna blir så pass påtagliga är det troligare med någon form av inflytande. Sannolikt flyktingströmmar från inbördes fraktioner och stridigheter bland de koreanska klangrupperingarna. De japanska gravarna utvecklades dock i lite olika riktningar. Troligtvis beroende på att olika klaner ville utmärka sig mot varandra och detta manifesterade de genom sina gravhögar. De är också ett tecken på att japanerna börjat organisera sig i strukturellt hierarkiska samhällen som måste ha täckt mer än ett fåtal byar. Storleken på gravarna krävde insatser från flera hundra män, i vissa fall flera tusen. Sannolikt har de också varit bevakade då storleken kan ses som ett tecken på den respekt de förlänade den avlidne. Det har således krävt stora resurser för att bygga dem, men även resurser för att underhålla dem.

Det finns flera tusen kofun, de allra flesta koncentrerade till slättlandet mellan Nara och Osaka, men de finns även så långt borta som Miyazaki och Saitama, de är således, med hänsyn till sitt antal och spridning, inte förbehållna tidiga kejsare. Snarare har det funnits många av varandra oberoende kungadömen, en hel del som styrdes av kvinnliga shamaner, spridda runtom i den japanska övärlden. Det går inte fastställa att några av artefakterna skulle komma från platser långt bort från graven, således att de skulle varit gåvor till den avlidne från andra regionala härskare. Således en indikation på samarbete och utbyte. Möjligen kommer framtida analyser att kunna ge en indikation om huruvida samtliga artefakter är lokala eller om de kan tänkas vara långväga gåvor.

De vanligaste objekten de begravdes med var bronsspeglar och spjut av kinesisk modell, och sticksvärd av koreansk typ. Men de var överdrivet stora, en indikation på att de sannolikt agerat statussymbol snarare än praktiskt användbart vapen. Det finns därför anledning tro att de tidigaste japanska samhällen levde sina dagar relativt fredligt. Annars blir det svårt förklara hur de hade tid att samla på sig onödiga föremål och bygga storslagna gravar. Även de minsta kofun gravarna är större än 50 meter.

Runt år 500 sker det emellertid en förändring i artefakterna som kvarlämnas, de blir tydligt mer vapeninriktade och mindre utsmyckning. Sådant som stridssadlar, harnesk, rustningar, spjut, men även järntackor som behövs för vapentillverkning blir vanliga i gravarna. En förändring i samhällsstrukturen måste ha skett. Klanerna har gått över till att konkurrera mot varandra, förlorarna har tvingats lämna. Vinnarna växer på sina grannars bekostnad. Förmodligen beror denna förändring på att den relativt fredliga perioden möjliggjorde en stor befolkningsökning. Allt som då behövs är ett par år av missväxt, eller jordbävning med tillhörande tsunami som raderar fiskemöjligheterna en säsong för att desperationen skall sprida sig och man väljer att attackera grannbyar, kanske utan stärkt fortifikation, för att komma över föda. Detta skapar en kedjereaktion av alliansbyggen och insikten att styret måste utövas genom makt.

Under 500-talet sker en annan stor förändring, buddhismen anländer och accepteras så småningom. Det får till följd att resurserna, särskilt från de som utgör kejsarklanen, förs över från gravbyggen till tempelbyggen. Den egna statusen framvisas genom den nya religionen med sin prakt av siden och förgyllda ikoner som står i bjärt kontrast till den torftiga estetiken i den nativistiska religionsutövningen som senare benämns Shinto. De yngre kofun gravarna återfinns därför på platser avlägsna från Naraslätten, kanske var det förlorarna i 500-talets strider som höll fast vid sina gamla traditioner och begravde sin avlidne klanhövding så ståtligt de förmådde.

Denna förändring kom med koreanerna som flyttade till Japan, ungefär mellan 450 och 570 uppskattar såväl japanska som koreanska historiker att det bodde närmare en miljon koreaner av första, andra eller tredje generationen på Nara slätten. De tog med sig förmågan att smida järn, storskalig dränering för risodlingar, stenstatyer uppstår vid denna tidpunkt och de bär stora likheter, om än med andra motiv, med de koreanska. Odling av silkesmaskar och sidenvävning samt organisationen av hovets administration var också något som koreanerna förde med sig. Möjligen är det därför som gravarna avviker i form mot de koreanska. Sannolikt har klanhövdingar, och de som kan sägas ha varit kejsare, insisterat på en autokton konstruktion. Det förklarar ”nyckelhåls” konstruktionen, på japanska kallas de zenpo koen (前方後円) ”främre avlång, bakre cirkel”. Dessa återfinns nämligen inte i övriga Asien. Likaså placerades det ut lerfigurer kallade haniwa (埴輪), högst sannolikt för att man övergett traditionen med människooffer ifall man skall tro historierna i Nihon shoki.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.