歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Japanska polisens historia

Polis är egentligen endast en stadsborgare baserat på dess etymologiska ursprung i klassisk grekiska, på japanska kallas de keisatsukan (警察官), i dagligt tal ofta nedkortat till keikan, en tämligen ny konstruktion sammansatt av tecken för infånga/uppsträckning, undersöka/observera och officer. Syftet med konstruktionen var att försöka uppfånga de flesta av de funktioner som ingår i en modern poliskårs arbetsuppgifter. Uppsträckning skall således inte tolkas som att de går omkring och drar folk i öronen, men upprätthållandet av lag och ordning kräver ibland att en polis behöver tala folk till rätta och vägrar de lyssna behöver åtgärderna kanske uppgraderas. Japans första polisorganisation uppstod redan 816 i Kyoto, då benämnd kebiishi (検非違使) som ungefär är ”kejserligt undersökningsombud”. Kejsare Saga (嵯峨天皇) skapade redan 810 ett centralt maktorgan kallat kurododokoro (蔵人所) ungefär ”drätselkammare” för att få ordning på hovets finanser. Trots stora risodlande herrgårdar i Kyotos omgivningar verkade kassan ständigt otillräcklig. Med detta inlägg gör vi en närmare genomgång av den japanska polisens historiska utveckling. Läs mer


Lämna en kommentar

Japans shopping historia

Alla besökare till Japan, särskilt de som kommer till storstäderna Tokyo, Osaka, Fukuoka eller Yokohama slås av det överväldigande utbudet av varor. När japanen är ledig åker hen och shoppar, eller driver åtminstone omkring i ett shoppingcenter. Japan är närmast kemiskt befriat från gratisnöjen. Åka till stranden? Räkna med vägtullar, parkeringsavgifter, ombytesrum och ett genomkommersialiserat centrum i anslutning med spelhall, souvenirbutik och snabbmat. Om religionen i form av Shinto/Buddism är den ena pelaren, konfucianism är den filosofiska pelaren, så är kommersialism den ekonomiska pelaren som det japanska samhället vilar på. Och även om storskaliga shoppinggallerior är ett modernt fenomen var Japan redan tidigt ett kommersialiserat samhälle. Läs mer


1 kommentar

Shiga prefektur

Shiga ligger nästan mitt i Japan och är en av få prefekturer som saknar kustlinje, i gengäld är det hem till Biwa sjön, en biwa är en klassiska japansk luta och den har fått sitt namn av att den till formen påminner om musikinstrumentet. Sjön, som är Japans största, ligger nästan mitt i prefekturen och därför delas den naturligt in i fyra sektorer, en i varje väderstreck. Biwa upptar närmare en sjättedel av prefekturens 4 017 km², större än Gotland men mindre än Västermanland. Prefekturen har drygt 1,4 milj invånare som ger den en befolkningstäthet på 318 pers/km², ganska exakt Japans genomsnitt, men eftersom sjön upptar så stor plats är det i realiteten mer trångbott. Prefekturen gränsar i väster till Kyoto, det ger den en central plats och den har därför också spelat en viktig betydelse i Japans historia. Läs mer


Lämna en kommentar

Japanska namns historia

Personnamn är den benämning vi använder för att förhålla oss till varandra, därmed ligger den också djupt rotad i vår identitet. De absolut flesta behåller sina namn livet ut. Förut var det vanligt att hustrun tog makens efternamn vid giftermål för att markera att hon från den stunden var hans ansvar. Numera är det vanligare att hon behåller sitt eget, och lägger till hans, och han gör likaledes, ett kombinerat utslag av tillhörighet och eget ansvar. Trots dessa förändringar är det dock fortfarande ovanligt att någon vill ändra sitt förnamn, en Eva, Hans, Göran eller Anette är det livet ut. I Japan är namnen också starkt förknippade med individens identitet, men där innebar det att namnet byttes regelbundet under individens livstid – eftersom individens identitet också skiftade med olika åldrar. Samma principer men olika utföranden. Det har blivit tid att titta på de japanska namnens historia. Läs mer


1 kommentar

Den japanska högerextremismens historia

Som alla andra länder har Japan sin beskärda del av politisk extremism, såväl på vänster som höger sida. Den högra regerade hela samhället under 30- och halva 40-talet. Det som skiljer den från sina västerländska kusiner, nazism och fascism, är att den har helt andra rötter. Under 1800-talet uppstod en filosofisk proteströrelse under ledning av Motoori Norinaga och hans lärjunge Hirata Atsutane som fick benämningen Kokugaku (国学) som lite otympligt översätts till ”Nationellt lärande” i många böcker, men det här var en tid innan Japan började använda begrepp som -ismer om olika företeelser, i realiteten är Nationalism en bättre beskrivning av lärorna. De uppstod i protest mot Shisho gokyo (四書五経) ”Fyra böcker, fem klassiker” eller Konfucianismens klassiska verk, sådant som Konfucius Analekterna, Zhongyong eller Chuyo (中庸) på japanska, ungefär ”Medianens doktrin” och Mencius läror, som på den tiden var de huvudsakliga läroböckerna bland samurajernas barn. Och på 1800-talet var det inte längre enbart samurajbarn som hade privilegiet att få en utbildning, köpmännen var ekonomiskt framgångsrika och ville av naturliga skäl att deras barn skulle få samma, eller helst ännu bättre, skolning än samurajerna. Läs mer