歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Genmei – den femte kvinnliga kejsaren

1 kommentar

Genmei (元明天皇) var den femte kvinnliga kejsaren och den fjärde kvinnan, med hennes styre inträder vi i det som historikerna definierar som Nara perioden efter huvudstadens flytt från Asuka, i själva verket befann sig huvudstaden på ett flertal platser under de 84 år (710 – 794) som utgör perioden, men det finns ändå bra skäl att avdela dessa år som en egen period utifrån hovets aktiva åtgärder att försöka omforma buddismen till en statsreligion. Perioden skulle lika väl kunna beskrivas som Nara buddismens era, och i slutet av 700-talet hade utvecklingen gått så långt att kejsaren ansåg sig tvingad att fly Nara för att undkomma det buddistiska prästerskapets inflytande. Men när prinsessan Ahe, halvsyster till kejsare Jito, tillträdde tronen år 707 låg detta fortfarande flera generationer bort i framtiden.

Hon var gift med prins Kusakabe, sin halvsysters son, och med honom hade hon en gosse, prins Karu. När Jito abdikerade tillträdde barnbarnet, alltså prinsessan Ahes son, som kejsare Monmu, som endast regerade 10 år, tills han fyllde 24 år. Han hade i sin tur en son, prins Obito, som endast var sju år vid frånfället och därför ansågs för ung att tillträda tronen. Farfar, kejsare Tenmu, hade ett flertal söner och yngre bröder som var vid god hälsa och därmed tänkbara kandidater till tronen. Men om Monmu ville bevara sin egen linje hade han inget annat val än att tronsätta sin mor när han insåg att han hade hälsoproblem. Så på samma sätt som Saimei fick besätta tronen för att bevara den kejserliga linjen åt sin son kejsare Tenji sattes hon på tronen som bänkvärmare tills sonen kunde tillträda som kejsare Shomu, men för att spela i reservlaget åstadkom hon en hel del eleganta mål. Och hon skulle också överraska hovet sitt mot slutet av sin regentperiod.

Genmei blev den kejsare som betydde mest för Japans tidiga historieskrivning. Det var under hennes styre som Nihon Shoki kompilerades av olika okända författare och Shoku Nihongi förbereddes. Bägge verk ger oss en enastående inblick i dåtidens händelser. Visserligen upptas händelser i Nihon Shoki som ligger flera hundra år tillbaka i tiden, men den visar på hur dåtidens människor uppfattade sin historia, den vikt som lades vid det, men också ur den bearbetades för att passa det egna narrativet. Shoku Nihongi författades löpande under hela Nara perioden och därmed uppstår inte lika besvärliga källkritiska problem även om det självfallet förekommer hagiografiska inslag, men författarna förhöll sig även kritiska och det förekommer flera stycken som tar upp folkets missnöje och kritik mot inslag i de kejserliga dekreten.

Under vintern 706 blev kejsare Monmu illamående, så småningom futonliggande och han avled under sommaren 707. Modern fick därmed tillträda tronen som kejsare Yamato Neko Amatsu Mishiro Toyokuni Narihime (日本根子天津御代豊国成姫天皇), som märks är det en munfull, det är därför japanska kejsare är kända under sina kortare postuma namn. Det var således först efter sin bortgång som hon blev känd som kejsare Genmei, eller ursprungligt ljus. Sannolikt en hederstitel för hennes insatser att sprida ljus över det förgångna.

Hennes regentperiod började strålande, ungefär samtidigt med trontillträdet upptäcktes kopparådror i Musashi provinsen, idag Tokyos västra utkanter. Genmei beordrade att detta omedelbart skulle exploateras och att ett myntverk i Omi provins, dagens Shiga prefektur i centrala Japan, upprättas. Hon kom därför att bli den kejsare som introducerade en penningekonomi i Japan. Det hade förvisso tidigare funnits kinesiska mynt i omlopp, men de var få och avgränsade till en trängre elit. Med införandet av wado kaichin (和同開珎) kom mynten i omlopp och bidrog till utvecklandet av en försiktig köpmannaklass och sedermera organiserat hantverk. Efter myntens införande ser vi exempelvis hur sakébryggerierna utvecklas och växer till sig.

Japan får därmed också en växande byråkrati. Den första jusenshi (鋳銭司) eller myntpräglaren utses av Genmei, sannolikt kallades han vid denna tid för zeni no tsukasa eftersom den sino-japanska läsningen av tecken fortfarande var under utveckling. Bortsett från arbetskraften att driva koppargruvan och prägla mynten krävdes det bokhållare och kontrollanter. Redan året efter myntutgivningen proklamerar Genmei ett förbud mot privata mynt, uppenbarligen fanns det driftiga personer som såg en möjlighet till inkomster vid sidan om gruvdriften. Två år senare utgav hon ett nytt dekret som fastställde priset för två kg ris till en wado kaichin, därmed blev det också en dagslön för arbetskraft, men de som arbetade åt andra var fortfarande få. Tjänstefolk erhöll sin ersättning in natura. Statsanställda fick en blandning av penninglön och naturaförmåner. Det infördes också en möjlighet för folk att betala sina skatter i penningar istället för dagsverken eller produkter.

Hennes tveklöst mest betydelsefulla beslut kom några få år in i regentperioden. Sonen hade valt att stanna kvar i farmoderns palats men beslöt mot slutet av sin regentperiod att undersöka om inte palatset behövde flyttas, men han avled innan något beslut fattats. När modern så tog över som kejsare började hon fundera på om det trots allt inte krävdes en flytt för en ny start. Redan 708 läste hon upp följande dekret framför det församlade hovet:

Tanken att ”folket som bygger palatset utstår vedermödor medan de som bor där har det komfortabelt” har tyngt mitt sinne, så jag har varit tveksam till att i en hast flytta huvudstaden. Folk omkring mig har påmint mig att kejsarens styre etablerades när det beslöts var palatset skulle placeras genom att studera solen och stjärnorna och fatta beslutet baserat på geomantik. De säger att dessa procedurer är nödvändiga för att kejsaren skall säkra landet och bevara den kejserliga linjen. Jag kan inte bortse från deras oro och finner känslorna övertygande. Huvudstaden är platsen allt styre utgår ifrån och dit alla samlas från när och fjärran. Det är inte min personliga domän. Således måste jag flytta huvudstaden till en lämpligare plats än Fujiwara (palatsets namn i Asuka) och det står skrivet att Yin dynastin flyttade huvudstad fem gånger för att rekonstruera riket. Under Zhou dynastin flyttades huvudstaden tre gånger för att uppnå fred. Grundat på dessa förutsättningar finner jag att även vi skall flytta vår huvudstad. Heijo (平城) är optimalt placerat. Tre berg, Kagu, Miminashi och Unebi skyddar södra regionen. Den geomantiska positioneringen är optimal. Vi bör sätta upp vår huvudstad i Heijo.

Japan var starkt influerat av T’ang dynastin vid denna tid och planeringen av Heijo, dagens Nara, utgick helt från Chang’an. Det kejserliga palatset byggdes mitt i ett rektangulärt område som var 4 300 meter i öst-västlig riktning och 4 800 meter i nord-sydlig och inneslöts i en mur byggd av lera och hade tolv portar, tre i varje väderstreck. Alla som ställt upp och hjälpt till att bygga den nya huvudstaden skattebefriades ett år som tack för insatserna. Kejsare Genmei flyttade in i sitt nya palats redan i mars 710. I Shoku Nihongi kan vi läsa hur ett stort antal byggarbetare flytt huvudstaden under konstruktionsarbetet för att de var överarbetade. Men de straffades inte, istället skrev Genmei till sina landshövdingar att de skulle förse återvändande arbetskraft med förnödenheter som uppskattning för det arbete de redan lagt ned på palatsbygget.

Under sommaren 714 fyllde prins Obito fjorton år och genomgick sin vuxenceremoni. Han ansågs därmed vuxen nog att tillträda tronen. Det kom därför som en total chock för alla inblandade då kejsare Genmei tre månader senare abdikerade tronen till förmån för prinsessan Hidaka som därmed blev kejsare Gensho. Det var första och enda gången som tronen gått från mor till dotter. Enligt egen utsago skall hon ha tröttnat på det politiska och administrativa arbetet, samtidigt som hon ansåg Obito för ung för att lämna palatsområdet. Själv hade hon fyllt 55 och ville ”framleva återstoden av dagarna fri som molnen”. I vilken utsträckning hon uppnådde det målet vet vi lite om eftersom hon försvinner ur annalerna efter att hon abdikerat, men hon levde sex år till och lämnade inte palatset. Frånvaron ur annalerna kan tyda på att hon menade allvar och inte lade sig i eller rådfrågades om politiska spörsmål.

En tanke på “Genmei – den femte kvinnliga kejsaren

  1. Ping: De japanska bibliotekens historia | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.