歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Japans andre och tredje kvinnliga kejsare

3 kommentarer

Den andre kvinnliga kejsaren hette Kogyoku (皇極天皇) och regerade mellan 642 och 645, den tredje kvinnliga kejsarens namn var Saimei (斉明天皇) och hon regerade mellan 655 och 661. De var en och samma person och hennes givna namn var Ame no Toyotakara Ikashi Hitarasu (天豊財重日足姫尊) allmänt kallad prinsessan Takara som var sonsondotter till kejsare Bidatsu (敏達天皇) vilket gav henne den nödvändiga bakgrunden för att kunna sätta sig på Juvelsätet, eller Gyoku no suwari (玉の座り) som var dåtidens kejserliga ”tron”, i realiteten en upphöjd tatamimatta. Hon föddes 594 och var således hela 48 år vid sitt trontillträde, en aktningsvärd ålder vid den här tiden. Hon inledde sin ”karriär” i hovet som gemål till kejsare Jomei (舒明天皇) och två av hennes söner, Prins Naka no Ooe och Prins Ooama skulle efterträda hennes som kejsare Tenji (天智天皇) respektive kejsare Tenmu (天武天皇) senare i livet. Hon blev således den förste kvinnlige kejsaren som satt på tronen i två av varandra oberoende regentperioder.

Första kvinnliga kejsaren, Suiko, utnämnde aldrig någon ny kronprins efter Shotokus frånfälle sju år före hennes egen bortgång. Hovet befann sig därför i visst flux efter hennes död. Före sin död tillkallade hon två prinsar och bad dem vårda tronen, men utnämnde ingen av dem till kronprins. Följden blev att klanerna närmast tronen såg ett gyllene tillfälle att flytta fram sina positioner genom att gynna en prins vars gemål var från den egna klanen så att man i nästa generation hade direkt blodsband till tronen. Efter diverse stridigheter utfaller tronföljdskampen till prins Tamuras fördel som blir den 34:e kejsaren, Jomei och 630 tar han Takara till sin gemål som således blir kejsarinna. Hon var således 36 år vid detta tillfälle, något som får många historiker tro att hon varit gift en gång tidigare. Femton år ansågs vid den här tiden vara ett bankon (晩婚) eller ”kvällsäktenskap”, termen för sent ingången pakt. Att ingå första äktenskapet först vid 36 fyllda måste onekligen betraktas som anmärkningsvärt.

Femtio år tidigare satt den första kvinnliga kejsaren, Suiko, på tronen och det skapade ett prejudikat som sannolikt gjorde det lättare för kejsarinnan att efterträda sin make. Själv förordade hon sin son Naka no Ooe, men han ansågs ofärdig av hovet, precis som med Suiko blev hon därför inledningsvis en temporär lösning för att fylla tronen tills sonen ansågs redo. Soga klanen utgick sannolikt från att hon skulle vara lätt att kontrollera. Den som gjorde det var Soga no Iruka, sonson till Umako, det var således nu barnbarnen som stod både med och mot varandra precis som två generationer tidigare. Farfadern hade haft rykte om sig att vara hård, men sonsonen var så grym att dåtidens berättelser gjorde gällande att ”stråtrövare inte vågade stanna för att plocka upp tappat stöldgods”. Här kan vi notera en tidig trend till att den kinesiska kejsardynastin blivit så långlivad, de behövde aldrig smutsa ned sina egna händer och deras hantlangare associerades inte med kejsaren som individ.

Inom hovet fick han utstå kritik för att han betedde sig ”som om han var kejsare” och byggde stora gravar åt sin far och sig själv, men han var inte typen som accepterade kritik utan slog till militärt mot kritikerna och deras anhängare. Detta drev inte mindre än 23 medlemmar av hovet att begå rituellt självmord då de inte ansåg sig kunna leva med skammen att en av deras egna agerade så brutalt. Denna händelse skulle bli stubinen som antände krutdurken till Soga klanens explosiva undergång några år senare. Inom hovet bildades en liten grupp med det specifika målet att få bort Iruka, men de kom till insikten att Soga klanen agerat mer brutalt för varje ny generation klanledare och att hela klanen därför borde elimineras. Dagen efter mordet på Iruka rekommenderade en av konspiratörerna att Kogyoku abdikerar till förmån för sin yngre bror, Prins Karu som då intar tronen som kejsare Kotoku (孝徳天皇) medan Prins Naka no Ooe övertar ansvaret för statens affärer.

Under Kotokus styre genomfördes det som kallas Taika no kaishin (大化の改新) eller Taikareformerna, uttrycket i sig betyder just stora reformer. En av hans första åtgärder var att flytta huvudstaden till Naniwa (難波), dagens Osaka strax efter att han skickat bud till Koguryo, den koreanska stat Japan haft minst kontakt med, samt ett med förmaningar till Paekche den som de traditionellt haft mest kontakt med. Han skickade även en ambassad till Tang Kina, så flytten tolkas som en ambition att höja aktiviteterna i Japans utrikes relationer och bli mer aktiva på det asiatiska fastlandet. En annan tidig åtgärd var att alla nytillträdda ministrar ombads svära en trohetsed till kejsaren, något som tidigare tagits för givet. Innebörden var att de nu kunde åtalas för majestätsbrott om de inte följde sin ed. Likaså etablerades en tempelbyrå inom hovet för att få bättre kontroll över buddisttemplens verksamhet. Dåtidens tempel var nämligen mer högkvarter för olika lokala och regionala klaner som använde dem mer för politiska än religiösa ändamål. Dessutom infördes gengo (元号) i modern japanska oftast kallat nengo (年号) som är samma sak och som översätts till allt från ”regent era”, ”regent period”, ”årsbenämning” osv. Numera är begreppet kopplat till kejsarens regent era, men historiskt ändrades de med stor oregelbundenhet då de var en del av deras astrologiska tro. Den längsta var Showa (昭和), som sammanfaller med kejsare Hirohitos regent era på mer än 62 år, och den kortaste är Ryakunin (暦仁) som varade två månader och två veckor över årsskiftet 1238 – 39.

Under slutet at Kotokus era ser vi ett allt intensivare inflöde av buddistiska munkar, präster och skriftlärde från den asiatiska kontinenten från samtliga tre riken han skickade missiv och ambassader till. Uppenbarligen hade de effekt. Samtidigt stramas templens politiska maktambitioner åt, förmodligen grundat på politiska signaler de erhållit från Tang dynastin och Paekche. I samband med tempelinspektörernas resor runt om i landet fick de också instruktioner att samla in klagomål från folket och försäkra dem att deras klagomål inte fick negativa konsekvenser för dem själva. De Stora Reformerna ses därför som en period av välvilja och framsteg. Något som kejsaren själv inte fick uppleva, han var 50 år när han tillträdde och efter 10 år orkade inte kroppen längre, vid ett besök på en onsen föll han omkull och avled. Kronprins var Naka no Ooe som således stod på tur att överta tronen.

Varför han i detta skede inte gjorde det är öppet för spekulation, Nihon Shoki nämner inga anledningar. En tänkbar är att han föredrog rollen som statsförvaltare, men då bör man också ha någon förklaring varför han senare tillträdde. En annan spekulativ anledning är att det finns anteckningar på svävande blomsterspråk att han hade ett incestuöst förhållande med kejsarinnan Hashihito och därför ansågs olämplig, en relation som avslutats när han väl tillträdde. Samtidigt hade han tillräckligt stark ställning att motsätta sig tillträdet av Prins Arima, Kotokus egen son. Lösningen blev därför att hans mot åter fick sätta sig på Juvelsätet, denna gång som kejsare Saimei. Det var första gången som en kejsare återtog tronen. I Japans historia har det endast inträffat två gånger, bägge gångerna var det kvinnliga kejsare. Japanska historiker, ofta starka anhängare av primogenitur, har därför tenderat till att förringa deras regentperioder som bänkvärmare. Att hon var hela 62 år vid sitt trontillträde förstärker kanske inte intrycket av motsatsen.

Men trots att hennes företrädare hade rått över genomgripande förändringar var hon inget kuttersmycke. Förmodligen har erfarenheterna från första regentperioden bidragit till att hon strävade efter att lämna ett större avtryck näste period. Taika reformerna innebar att behovet av storslagna reformer på den politiska arenan inte behövdes, istället valde hon att gå en mer praktiskt inriktad väg. Hus vid den här tiden hade stråtak, men tekniken att bränna lera i former hade gjort stora framsteg och de borde utgöra starkare tak som läckte mindre, inte minst under de kraftiga plommonregnen på senvåren som sammanfaller med plommonträdens blomning, därav namnet. Men takpannorna var inte enhetliga nog att täcka varandra, så problemen kvarstod. Hon gav dock tegelbrännarna något att tänka på och att eftersträva. För att testa nya byggtekniker beordrade hon bygget av ett nytt palats och för att transportera alla tegelplattor som behövdes lät hon bygga en lång kanal som krävde 70 000 arbetare. Enligt Nihon Shoki kritiserades hon av sin samtid, men för eftervärlden fick det stor betydelse då tekniken och hanteringen av storskaliga byggnadsprojekt utvecklades och förfinades.

En av den japanska kejsarens viktigaste årliga ritualer kallas shinjosai (新嘗祭) och det är utplanteringen av årets första risplanta, en signal till risbönderna att de kan påbörja utplanteringen. Numera är det självklart att väderleken avgör, men det är fortfarande en viktig ceremoni som följs med stort intresse av japanerna, särskilt de som är verksamma inom jordbruket. Saimei förlade ceremonin till en kejserlig villa istället för att hålla den inom palatsets palissad så att folket kunde bevista begivenheten. Det kan tolkas som att hon besatt en väl utvecklad PR känsla, inte minst mot bakgrund av kritiken gentemot kanalbygget.

Taika reformerna innehöll också ett reformerat skattesystem, men det skulle ta tid att fullt ut förändra det. Tidigare var den vanligaste skatten dagsverken, det var med hjälp av dem som Saimei kunde bygga palats och gräva kanaler. Men efter reformerna infördes skatter som betalades i gods, tyg och ris var vanligast. Exempelvis skulle varje tan risåker (30 x 12 steg) avlägga två skärvar och två nävar med ris, uppskattningsvis en beskattning på tre procent. Likaså skulle byn avstå en häst för varje 100 invånare, men var det en präktig märr avräknades den mot 200 invånare. Dessutom skulle man betala en skatt på en ”risflicka”, uneme (采女) som var uttrycket för en vacker kvinna, för varje länsman som krävdes i distriktet. Tänk att bli hemskickad till byn med en lapp ”skojar ni?” som flickebarnet inte själv kunde läsa. Det finns poem om liknande händelser, om de är fantasier eller verklighetsupplevda är dock svårbedömt

På det internationella planet utsträckte hon relationerna bortom den koreanska halvön och Kina till Tokara. Ingen vet riktigt vad det var, men det har förmodligen varit ett mindre kungarike i nuvarande Thailand. Andra menar att det rör sig om ett persiskt folk, men det är osannolikt att det skulle syfta på dem då avståndet helt enkelt är för långt. Möjligen kan det röra sig om något vietnamesiskt eller khmer folk. Det väsentliga är att hon höjde ambitionsnivån för Japans diplomatiska relationer. Paekche begärde hjälp av henne och hon beslöt sig för att bistå begäran och själv leda trupperna. Därför flyttades huvudstaden åter, denna gång till Ootsu, som är senare tids Hakata, numera Fukuoka. Men där blev hon först illamående och sedan sjuk, det bedömdes att det skulle vara för farligt att korsa havet till Korea, och två månader efter insjuknandet avled hon.

Hennes reformer var måhända inte lika storslagna som företrädarens, men hon visade på ett mera stillsamt sätt vartåt hon ville att riket skulle gå. Hennes diplomatiska insatser, som även innehöll ett faux pas gentemot Kina, medförde att Japan under lång tid kunde ta emot influenser och utvecklingstrender från fastlandet, inklusive Kina, trots hennes blunder. Hon var inriktad på praktiska förbättringar och förstod att när staten tog ledningen kunde den fungera som inspiratör och uppmuntrare. Likaså förstod hon att kejsaren inte fick bli en isolerad individ på piedestal som saknade koppling till folket, något som skulle ske när kejsaren flyttade till Kyoto.

3 tankar om “Japans andre och tredje kvinnliga kejsare

  1. Ping: Jito – den fjärde kvinnliga kejsaren | 歴史館

  2. Ping: Genmei – den femte kvinnliga kejsaren | 歴史館

  3. Ping: Koken och Shotoku var Japans sjunde och åttonde kvinnliga kejsare | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.