歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Liten språklektion i arkaiska uttryck 15

Lämna en kommentar

Det var ett tag sedan bloggen tog en närmare titt på arkaisk japanska som kan förhöja tillvaron i dagens moderna samhälle. Bloggens ekivoka läggning är en garanti för att uttrycken inte direkt är rumsrena så användning sker på eget ansvar. En god tumregel är att nyttja dem på spjuthaket eller izakaya när intaget av ris eller maltbaserade drycker nått en lagom hämningsbefriande nivå. Inte minst med tanke på att dagens skörd primärt är tänkt för användning i samtal med det smartare och vackrare könet.

Vi inleder därför med aikuchi (匕首) som under Edo perioden var ett uttryck för att ”samtalet flyter bra”. Vill man kan det med modern japanska skrivas 合口 som då tydligt indikerar ”munnar som möts”, således en eufemism för kyssar. Men därefter kan man ta det steget vidare genom att hänvisa till den äldre skrivningen. Den kommer sig av att tsukaguchi (柄口) som är övergången mellan grepp och blad på en katana passar perfekt i sin sayaguchi (鞘口) eller slidöppning. Därmed torde sinnebilden vara närmast övertydlig, men det fina med uttrycket är att om reaktionen uteblir går det omedelbart att framhålla den trevnad man upplever i konversationen. Därmed framstår du som bildad snarare än ekivok, hur du än vrider på det blir du oantastlig.

Att vara otrogen heter på modern japanska furin och ordet är smaksatt med viss moralisk kryddning. Det är således inte särskilt smart att fråga en gift kvinna om hon eventuellt är lite intresserad i en smula furin, risken att hon avstår utifrån moraliska aspekter är påtaglig. Men önskar man inte att hon skiljer sig och ingår nytt äktenskap kommer man inte runt problemet att det handlar om en liten sidoaffär och då kan det gamla uttrycket fugimittsu (不義密通) komma väl på plats, det var nämligen avgränsat till kvinnor vars män redan var otrogna, huvudsakligen med unga kabukiskådespelare, s.k. maotoko. Då mansdominansen var total hade maken, trots att han inlett ett homosexuellt förhållande, rätten till teuchi (手打ち) alltså att med sina bara händer, således utan vapen, ta livet av hustru och älskare. Om hon då kan sin historia innebär det att hon kommer säga något i still med teuchi ga kowai wa, alltså ”jag fruktar att han skulle ta livet av mig” och det blir den utmärkta öppningen till att säga teuchisoba sae mo dekinai kuse ni som ungefär är ”han som inte ens kan banka sobanudlar ordentligt” alltså han saknar handlaget för teuchi. På en och samma gång har man fritagit henne från moraliska dubier samtidigt som maken lite lätt förlöjligats, mera känt som en win-win.

De flesta som kommit i kontakt med japansk pornografi blir bekanta med begreppet shunga (春画) eller ”vårbilder”, väldigt grafiska illustrationer av kärleksakter. Att fråga en dam om hon har lust att delta i återskapandet av en shunga framstår därför som aningen klumpigt och burdust. Det kringgår man genom att istället använda begreppet makura-e (枕絵) eller ”kuddmålning” som var det mer sofistikerade uttrycket för målningarna. Kawaii ne, makura-e no moderu-san mitai, ”du är så söt att du skulle platsa som kuddmålningsmodell” är förvånansvärt effektivt som lockelserop. Samtidigt som hon är helt införstådd med de verkliga avsikterna.

Stöter man på en dam som verkar svårflörtad eller möjligen velar i sitt beslutsfattande kan man kalla henne machikido (町木戸), kido betyder trädbrunn, dvs att det fanns en lång trädgren fästad vid en påle som hade en hink längst ut och som man fällde ned i brunnen för att dra upp vatten. En machikido innebär egentligen endast att den återfanns i Edo, men till skillnad från sina lantliga kusiner så stängdes den av på natten och bevakades så att ingen skulle komma och störa grannskapets nattsömn. Kallar du henne machikido antyder du att hon ”stänger ner sin brunn nattetid”. Indirekt säger du också att hon är väl gammeldags och feodal i sin inställning till sig själv och i vissa situationer kan det ha större genomslag än man skulle förvänta sig.

Det inträffar ibland att man får damer efter sig, antingen fysiskt men även mentalt, som man kanske upplever som väldigt besvärliga, trångsynta, tjatiga och av någon anledning har svårt att ta en antydan (annars en japansk paradgren). Då kan begreppet yarite (遣手) komma till användning. Det uppstod i Yoshiwara och syftade på tidigare prostituerade som inte lyckats bli friköpta och nu var så gamla (strax över 30) att ingen längre efterfrågade deras tjänster. De blev ett slags allt-i-allo som visade besökare tillrätta, hämtade de prostituerade från deras kammare, fyllde på thé och förväntades hålla sig stillsamma i bakgrunden, inte prata om de inte tilltalades direkt och i övrigt vara behjälpliga. Att kalla en störig kvinna yarite är därför att be henne hålla truten och hålla sig i bakgrunden för ingen vill veta av henne. Att kalla henne yaritebabaa görs då med det egna livet som insats. Men bloggen har sett en japansk äldre man göra det en gång och han blev omedelbart åtlydd. Sannolikt hade han en starkare maktställning än bloggen föreställde sig.

Och slutligen ett uttryck som bloggen är stormförtjust i, även om tillfällena att använda det nog är en smula begränsat. Det skall villigt erkännas att det inte är av brist på försök. Men först måste vi åka mer än 300 år bakåt i tiden. På den tiden det inte fanns bårhus, istället hade man i Japan något som hette Yukanba (湯灌場), hit fördes de avlidna för att tvagas och rengöras innan de kremerades, i brist på bättre får vi kalla dem likrengöringsstation. Här strök det omkring en grupp människor som gick under benämningen Yukanbagai (湯灌場買), handlare som köpte på sig likens kläder, rengjorde dem och försökte sälja dem senare i andra delar av staden eller i andra byar när de befann sig på landsbygden. Det hör till saken att japaner är närmast patologiskt rädda för att hantera något som en avliden haft på sig. Kegare (穢れ) är värsta sortens besudling som sammankopplas med blod och död. Det krävs således närmast ett obegränsat mått av cynism och kallsinnighet för att ge sig in i en bransch där man köpslår om avlidnas klädesplagg. Påståendet att någon är Yukanbagai är således att säga att de är i total avsaknad av moraliska skrupler och är redo att göra sig en slant på folks död och efterlevandes sorg.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.