歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Valsystemets utveckling

1 kommentar

Nu på söndag, den 22 oktober, är det allmänt val till underhuset, på japanska shugiin (衆議院), den andra kammaren i Japans bikamerala parlament. På förhand anses det klart att premiärminister Abe Shinzos LDP, eller Liberal Demokratiska Partiet, som redan åtnjuter 2/3 delars majoritet genom samarbetet med Komeito, ett buddistiskt lekmannaparti (tänk japanskt KD), kommer att avgå med segern. Men det beror inte på att han har starkt stöd bland befolkningen så mycket som att den japanska oppositionen får president Donald J. Trump att framstå som ett under av balanserad organisation, psykologisk jämvikt och intelligent retorik. Kort sagt finns det inte mycket politisk opposition värt namnet. Istället är det LDP som via ett antal klantigt skötta skandaler inte har förmått uppnå ännu starkare stöd. Idag tittar bloggen närmare på det japanska valsystemet.

Efter Meiji restaurationen 1868 tog det drygt 20 år innan Japan fick sin första grundlag i modern tappning, den godkändes i februari 1889 och började gälla från december 1890. Det var ett försök att blanda en europeisk enväldig monarki med demokratiska inslag av det slag som växte fram i Europa under andra hälften av 1800-talet. Konstitutionsbyggarna ville kasta bort oket av Tokugawa shogunatet utan att kasta ut Japan i anarki. Resultatet blev att utrikespolitiken — som vid den här tiden överskuggade allt annat låg hos kejsaren och en motsvarighet till det som i Sverige kallades sekreta utskottet, på japanska sumitsuin (枢密院). Vanligen valdes premiärministern, som var regeringschef under den nya grundlagen, från någon av medlemmarna i detta utskott som sedan utnämndes av kejsaren. Men utskottet hade en egen ordförande och det var inte alltid de sammanföll. De första elva ordförandena, några satt två gånger på posten, var samtliga ledande rebeller under restaurationen och tenderade därför att se sumitsuin som en motsvarighet till shoguns tidigare äldreråd och därmed det naturliga maktcentret i japansk politik.

I själva verket ansträngde det nya parlamentet att etablera sig som den beslutande makten. Framgångarna varierade, särskilt svårt var det i tider av utrikespolitisk turbulens då det var sekreta utskottets domän rent konkret. Resultatet blev att makten tenderade att röra sig fram och tillbaka beroende på ledande personers förmåga att framstå som kraftfulla och dominerande. Enkelt uttryckt kan sekreta utskottet beskrivas som ansvarig för kejsaren och kejsarklanens välbefinnande och därmed tillhörande diplomati, medan parlamentet fick ägna sig åt de inrikespolitiska frågorna. Efter något decennium innebar det att parlamentets ledamöter drogs åt det liberala reformistiska hållet, medan ledamöterna i sekreta utskottet var konservativa nationalister. Det var dessa slitningar som bidrog till militarismens framväxt och därmed slutet för Meiji konstitutionen.

Förlusten i andra världskriget innebar amerikansk ockupation och en ny efterkrigskonstitution – som fortfarande är giltig – där man avvecklade alla gamla konstruktioner som kunde härledas till shogunatets tid avvecklades. De japaner som anser att dess mest kontroversiella paragraf, § 9 som förbjuder Japan att lösa konflikter med krigföring, är central för nationens roll i dagens värld kallar gärna grundlagen för fredskonstitutionen eller heiwa kenpo (平和憲法). De flesta är övertygade om att premiärminister Abe önskar revidera just den paragrafen.

Enligt den japanska vallagen skall val till underhuset hållas minst vart fjärde år, i realiteten sker det oftare eftersom premiärministern kan upplösa parlamentet närhelst han önskar och när ett nytt underhus väljs så löper den nya mandatperioden från valets genomförande. Dessutom skall val hållas inom 40 dagar från det att kammaren upplöses, något som innebär korta men intensiva valrörelser. Det ger naturligtvis också sittande premiärministers partiorganisation vissa fördelar då de sannolikt kan inleda förberedelser tidigare än motståndarna.

På spel står 475 mandat, 295 som väljs i enskilda kretsar och 180 som väljs i proportionella kretsar, det är således ett komplicerat system som reformerades från det tidigare systemet med fåmanskretsar, mellan tre och åtta representanter beroende på befolkning, som ansågs gynna landsortsbefolkningen på stadsbornas bekostnad. Ett slags omvänd Anna Kinberg Batra då lantisarna uppenbarligen var smartare än stadsborna. Systemet skapar av naturliga skäl polarisering, ställer flera oppositionspartier upp i samma krets är risken uppenbar att de kannibaliserar på varandra till förmån för LDP kandidaten. Svårigheten för oppositionspartierna blir därför att besluta var de skall lansera kandidater och vem av de olika partiernas kandidat som har störst chans att lyckas.

I de 295 enmanskretsarna är det kandidaten med flest röster som vinner, ju fler som ställer upp desto färre röster behövs för att vinna kretsen. I de elva proportionella kretsarna tillsätts mandaten med heltalsmetoden (ungefär som vid tillsättningen av kommunala nämnder och riksdagsutskott) som i huvudsak gynnar större partier då det sista mandatet oftast hamnar hos det största partiet. Eftersom den japanska oppositionen består av sex olika partier ger det sig självt hur svårt det blir för dem att etablera ett fungerande valsamarbete med endast 40 dagar till sitt förfogande, i realiteten högst tio dagar eftersom valrörelsen snabbt behöver komma igång. Dessutom ställer ett parti, som har goda möjligheter att plocka en stor andel röster, upp för första gången. Det är Tokyo guvernören Koike Yuriko som ändrade namn på sitt parti Tomin Faasuto no Kai – Tokyoborna först – till Kibo no to eller Hoppets Parti och ingick samarbete med Demokratiska Partiet, det största oppositionspartiet.

Koike är om möjligt mer – eller åtminstone lika – konservativ som Abe och de parlamentariker inom Demokratiska Partiet som motsatte sig samarbete med den konservativa Koike bröt sig ur och etablerade sig som Demokratiska Konstitutionspartiet, en signal om att de vill slå vakt om § 9 i grundlagen. Femton av de tidigare 72 ledamöterna återfinns inom det nya partiet, risken är uppenbar att de försvinner eller åtminstone decimeras kraftigt efter söndagens val. Frågan många ställer sig, och här har det inte kommit några klara besked, är hur Koike kommer att ställa sig till ett samarbete med LDP, som för närvarande förlitar sig på det buddistiska Komeito för att kontrollera underhuset. Koike representerar sitt femte parti, hon kan således knappast beskyllas för stark partilojalitet, tvärtom omges hon av en opportunistisk anstrykning. Hon har tidigare kandiderat till posten som partiledare i LDP och därmed indirekt till ämbetet som premiärminister men misslyckades. Hennes icke-kandidatur i valet, hon sitter kvar som guvernör, tolkas som ett försök att bli Abes efterträdare via köksvägen. Tidigare försvarsminister Inada Tomomi ansågs länge vara Abes kronprinsessa, men hon hanterade rollen som försvarsminister, en post de flesta premiärministrar innehaft som juniora ministrar, med en närmast Sahlinsk kompetens. Abe har tydliggjort att han anser det hög tid att Japan representeras av en kvinnlig premiärminister, men ingen har beskyllt honom för att vara feminist utan han verkar se det som en nödvändighet för att stärka Japans roll internationellt. Inte minst efter att Sydkorea fick en kvinnlig president, Park Geun-hye, har det behovet blivit mer akut då bilden av Japan internationellt som mansdominerat samhälle inte hjälper dem i länder med kvinnliga regeringschefer. Valet av Trump till president gav dem ett andningshål på fyra år, mellan skål och vägg uttryckte Japans ledande politiker oro för konsekvenserna av försvarssamarbetet med USA under en president Hillary Clinton.

En tanke på “Valsystemets utveckling

  1. Ping: Världens mest stabila regering? | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.