歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Liten språklektion i arkaiska uttryck 12

1 kommentar

Bloggen har åter samlat på sig en samling arkaisk japanska som kan krydda till en modern japansk konversation. I sedvanlig ordning är det ett eklektiskt urval som bör användas med besinning och beaktande av lyssnaren. Men än så länge har det inte influtit några klagomål. Bloggen är därför beredd att åter träda ut på tunn is och delge sina fynd. Mea culpa, mea culpa, mea maxima culpa.

Dagens första ord är akae (赤絵) som ordagrant betyder ”röd målning”, under Meiji perioden användes det som beteckning på en form av ukiyo-e, bilderna från den flytande världen, där röd färg dominerade motivet. Vad få japaner idag känner till är att begreppet är ännu äldre och återfinns på 1700-talet, men då hänför det sig till en tavla med enbart röd färg. Anledningen var att vidskepliga läkare framhöll att smittkoppor avskydde röd färg och jagades bort. Välbeställt folk beställde då ett antal motiv helt i rött, inte så ofta från en målare som visade sig vara doktorns bror eller svåger, i förhoppningen att kopporna skulle försvinna. Man kan då säga att ”hon är männens akae” underförstått att hon har en tendens att jaga bort män. Detta tövar dock en förklaring och då måste man naturligtvis också känna till att smittkoppor heter hoso som är homonymt med TV eller radioutsändning, således blir tecknen 疱瘡 inte helt oväsentliga.

När vi ändå är inne på röd färg finns det ett annat användbart uttryck, åtminstone för den man som antingen har stor självdistans eller desperat försöker bli av med en klängig kvinna. Ordet är akaiwashi (赤鰯) och betyder ”röd sardin”, men under Edo perioden användes det som slang för ett rostigt, och därmed obrukbart, svärd. Således kan man använda satsen ”Akaiwashi wo migaitekureru nara pikapika ni naru kana” eller ”Om du putsar min röda sardin kanske den glänser igen”. I Japan finns det en grupp yngre kvinnor som går under benämningen rekijo (歴女) och det är kvinnor som är synnerligen intresserade av den japanska historien. Bloggen har nyttjat frasen ovan en gång på just en sådan kvinna. Hon började skratta så häftigt att hon tvingades gå på toaletten för att inte störa omkringsittande gäster.

Japanskan saknar ord för en ”halvtimme” utan de får säga 30 minuter. Men det finns faktiskt ett arkaiskt uttryck för det, nämligen kohanji (小判時), då tiden under Edo perioden indelades i tvåtimmars avdelningar, en hanji var således en timme och den ”lilla” timmen var därför en halvtimme. Det kan sedan kopplas samman med mae och go så att kohanjimae skulle vara för en halvtimme sedan medan kohanjigo då blir om en halvtimme. Det är en ypperlig konversationsöppnare på baren då det snabbt kan leda in på ett av japanskans märkliga överseenden. Alla andra språk har ord för en halvtimme, varför klarar ni inte av det på japanska?

För den som önskar sig något mer än ett engångsligg men inte känner sig redo för en fast förbindelse kan uttrycket tsukigakoi (月囲い) vara räddningen. Det syftar på en ”månadsälskarinna”, mannen betalade en avgift för något som i modern, och mindre kreativ engelska, kallas ”girlfriend experience”. Mot en avgift accepterade således damen i fråga att inte inleda andra förbindelser under en månads tid. Att säga ”Mazu wa tsukigakoi de tameshite miyo ka” ställer man den retoriska frågan, skall vi prova en månad och se hur det går. Det finns en viss risk här att hon kan ta illa upp då uttrycket ju ursprungligen åsyftar en älskarinna, men då det inte är en fru man önskar sig kan det vara ett lämpligt ordval av just den anledningen. Tar hon inte illa upp har hon rimligen en likartad förväntning på en lämplig prövoperiod.

Kunder i Yoshiwara som retade de prostituerades övervakare, för att komma närmare och beskåda dem, eller tillkallade sig prostituerade när de låg i rotenburo eller utomhusbad, då de stiger ned i badet nakna, kallades bland de prostituerade för hiyakashi (冷やかし) eller ”nedkylare” eftersom de aldrig hade för avsikt att inköpa några av deras tjänster. Detta kan då användas i modern japanska som ett begrepp för dem som engelskan benämner ”cocktease” alltså en kvinna som hetsar upp en man och lämnar honom åt sitt öde. Det är en inte helt obekant bekantskap bland japanska kvinnor för de flesta män. Dessa kan man då benämna onnaban no hiyakashi som då blir en ”kvinnlig nedkylare”. Bloggen har själv råkat ut för att bli uppvaktad av en kvinna på vattenhålet bara för mannen på andra sidan bloggen vände sig om och med hög röst sade; ”Ki wo tsukero, onnaban no hiyakashi dazo”. Hon reste sig snabbt och försvann ur lokalen, bloggen satte händerna i bardisken, slog i pannan och tackade mannen från djupet av mitt hjärta.

En tanke på “Liten språklektion i arkaiska uttryck 12

  1. Ping: Bloggens läsrekommendationer | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.