歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Japansk bostadsdiskriminering bottnar ofta i ömsesidig oförståelse

1 kommentar

Ett vanligt klagomål bland utlänningar i Japan är att de diskrimineras på bostadsmarknaden. Till viss del beror det på att de nog inte riktigt vet hur den fungerar. Bloggen förnekar inte på något vis att det inte förekommer direkt diskriminering, det gör det visst. Men mycket som kan upplevas som diskriminering av nyanlända västerlänningar är det inte, utan beror istället på att de inte förstår hur anskaffning av en bostad går till, men känslan av diskriminering beror på att fastighetsbolag och hyresvärdar inte kan förklara för den bostadssökande varför hen förvägras tillgång till en bostad. Bloggen skall försöka reda ut begreppen.

Det första man behöver känna till är att bostadsmarknaden i princip alltid har större efterfrågan än utbud. Även där utbudet är större beter sig dock fastighetsägarna som om efterfrågan är omättlig. Anledningen är att historiskt har det varit bostadsbrist sedan 50-talet. Normen var att tre generationer delade bostad. Detta betyder exempelvis att fastighetsägare nästan aldrig förhandlar om hyror, lägenheter som inte är efterfrågade kan därför stå tomma i både ett och två år innan justeringar vidtas. Likaså är det endast i undantagsfall som de fräschar upp eller renoverar lägenheterna, de ses nämligen som konsumtionsobjekt snarare än investeringsobjekt. Den västerlänning som kommer och propsar på att de kan tänka sig hyra en lägenhet om den fixas upp och hyran sänks upplevs därför som besvärlig och omständlig.

Hyresvärdar är vana vid att pengarna rullar in utan att de behöver lyfta ett finger. Land är Japans största bristvara och den som är i besittning av det anser sig således ha rätt att trycka sedlar till sig själv. Krav fnyses föraktfullt åt och hyresgäster som gnäller har de inget behov av.

Eftersom marknaden är säljarens – eller i detta fall uthyrarens – har de också satt upp ett system som gynnar dem själva maximalt. Det första är att man som hyresgäst i många fall behöver en borgenär, eller hoshonin (保証人), och denne skall helst vara besläktad till hyresgästen för att man skall kunna underteckna ett kontrakt. Redan här blir det således väldigt besvärligt för en västerlänning, men den som har japanska vänner som kan tänkas ställa upp kan således ta sig över barriären. För att visa att detta inte på något sätt enbart gäller utlänningar har japaner berättat att de kanske skiljt sig i 50 års ålder, föräldrarna har avlidit och barnen studerar fortfarande. Huset säljs och de tänker använda pengarna att leva för och istället flytta till varsin hyreslägenhet. Även i denna situation får de således problem med hyresvärden om de inte kan få tag i någon som är villig att ställa upp (betalningsansvaret kan sträcka sig upp till ett år).

Det här har blivit ett socialt problem i takt med att antalet skilsmässor ökat och det har därför dykt upp företag på marknaden som mot betalning ställer upp som borgenärer för hyresgäster (hyran ökar då med en 150:-) men det hänger på att fastighetsförvaltaren är beredd att acceptera ett sådant arrangemang. Fler och fler verkar göra det, antagligen sker det någon form av fördelning av den borgensavgift hyresgästen betalar, men några konkreta bevis kan bloggen inte förelägga läsekretsen utan det är endast en renodlad magkänsla. Så även problemet med hoshonin är överkomligt, men om inte hyresvärden nogsamt förklarar detta för en potentiell hyresgäst utan istället avfärdar hen med ”only japanese” blir onekligen intrycket att man är utsatt för diskriminering.

En annan väsentlig skillnad är att i Japan betalar man i en hel del fall avgifter utöver hyran. Detta kan vara svårsmält för många västerlänningar som kanske känner sig lurade när övriga avgifter kommer på tal. Det första och nästan alltid obligatoriska är en gemensam förvaltningsavgift som skall täcka in gemensam elförbrukning, hissinspektion, trappstädning och liknande. Trots att detta, särskilt enligt vårt synsätt, borde vara lika för alla hyresgäster, anser många värdar i Japan att avgiften skall vara proportionell mot hyran. Till detta kommer något som får kallas ”tacksamhetsskuld”, på japanska reikin (礼金) som kan uppgå till två månadshyror som uppskattning för att hyresvärden låter dig betala hyra till honom varje månad. Dessutom tillkommer en depositionsavgift, shikikin (敷金) på japanska, på upp till två månadshyror som du rent teoretiskt kan få igen men som värden behåller åtminstone 90 % av, under förutsättning att du skött dig. Dessutom tillkommer en fast städavgift, som alltså inte är proportionell till hyran, och därmed lägenhetens storlek. Slutligen kan du få betala en parkeringsplats om du är så lyckligt lottad att fastigheten faktiskt har sådana (ovanligt i de flesta prefekturer).

Således riskerar en ny hyresgäst att få punga ut med lite drygt sex månader vid kontraktsskrivning. Verkar det ockerfasoner? Tro mig, du är inte den förste som reagerat på det viset. Och även detta är naturligtvis många hyresvärdar medvetna om och ser således ingen anledning att behöva utsätta sig för en västerlänning som får spel när slutsumman räknas ihop. För en lägenhet i fastigheten på bilden ovan betalas en hyra på mellan 2 500:-/mån och 6 000:-/mån beroende på var den är lokaliserad. För att få kontraktet på den behövs det således en börs med mellan 15 000.- och 36 000:- i som inte behövs till annat. Och det är fullständigt irrelevant om du är japan eller utlänning. Skillnaden är att japanen är införstådd med det här, har inget att jämföra med, och antar därför att det är så här det går till i världen. Utlänningen inte riktigt lika mycket. Därför går också lägenheten i första hand till japanen.

En tanke på “Japansk bostadsdiskriminering bottnar ofta i ömsesidig oförståelse

  1. Ping: Positivt eller negativt att vara haafu? | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.