歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Tonfiskens aritmetiska exegetik

1 kommentar

Hur svårt kan det vara att hantera en fisk? Rent språkligt alltså. Inte som i Hemmingways ”Den gamle och havet” eller Melvilles ”Moby Dick” (jodå, bloggen är medveten om att en val tekniskt inte är en fisk). Idag tar bloggen en titt på tonfisk, eller på japanska maguro, den mest populära fisken att stoppa i munnen. Anledningen är att den utgör en av japanernas främsta proteinkällor. 100 gram tonfisk innehåller lite över 23 gram proteiner fördelat på hela 18 olika slags proteiner, dessutom ger det ett dagsbehov av betakaroten. All denna nyttighet är emellertid inte helt enkel att hantera språkligt. Låt oss börja med den enklaste biten.

Normalt sett skrivs maguro med katakana, en enkel okomplicerad ortografi, och då ser det ut så här マグロ, efter några veckors studier av språket klarar de flesta studenter av att både läsa och skriva det. Men även tonfisken har ett kanji och då skrivs det 鮪, det här uppfattas genast som betydligt mer komplicerat, men för studenten som kommit en bit på väg är det uppenbart att tecknet består av två delar 魚 (sakana som betyder fisk) och 有 (aru som betyder finnas, är), således en existerande fisk och betänker man att det är den fisk japanerna helst äter är det något slags logik att framhäva fiskens existens. Men egentligen är tecknet ett enda stort missförstånd.

De kinesiska tecknen introducerades i vågor till Japan ungefär mellan år 400 och 600. Inte någon gång under denna period var det någon som sade stopp och belägg, låt oss få lite ordning och reda i den här röran. Istället var det ambitiösa munkar som efter eget bevåg fritt tolkade kinesiska ordböcker. I dessa användes 鮪 för en avlång haj, men beskrivningen ansågs likna tonfisken och den kinesiska hajen var okänd i Japan, så på det sättet blev en kinesisk haj till en japansk tonfisk. Intressant nog har kineserna i moderna revideringar av sina tecken börjat använda tecknet för tonfisk eftersom den avlånga hajen ansågs utdöd.

När tonfisken simmar omkring i havet används räkneordet hiki (匹) som är standard räknesuffix för levande djur som inte är större än människor, då räknas de som to (頭) och eftersom en tonfisk kan bli uppemot tre meter lång finns det de som insisterar på att använda detta räknesuffix för de stora firrarna. När den väl fångats och är på väg till matbordet anses den inte längre vara en levande varelse utan räknas då istället som en avlång enhet med räknesuffixet hon (本) och det är så den säljs på fiskemarknaderna, exempelvis den i Tsukiji. Efter försäljningen huggs huvudet av fisken och används till andra produkter, kroppen som är kvar får då räknesuffixet cho (丁) och det är i den skepnaden de levereras till exempelvis livsmedelskedjorna. Där skärs de upp i mer hanterbara bitar, först de som är runt 20 till 30 cm långa och räknas som saku (さく), sedan de som skärs ner i munsbitar som antingen går som sashimi eller att läggas ovanpå riskudden för en bit sushi och då kallas de kire (切れ). I klartext innebär det att ippiki är tonfisken som simmar oskuldsfullt i havet, den blir till ippon när den hamnar på fisketrålaren som kanske blir till sancho när den sålts och styckats i tre delar på fiskmarknaden, som i sin tur blir rokujusaku eller sextio hanterbara fiskfiléer i butiken och de kan sluta som happyakukire, eller 800 munsbitar i sushibaren. Således en och samma tonfisk, men helt olika räknesätt beroende på var i matkedjan fisken befinner sig.

Munsbiten som således är hitokire blir i sushibaren istället neta, och för att riktigt förvirra oss är riset inte längre gohan utan shari. När den förste kristne missionären, Fransisco Xavier, skickade missiv till Vatikanen varnade han för att japanska var djävulens språk. Skall vi gissa att han började sitt missionerande i hamnarna och på sushikrogarna?

Annonser

En tanke på “Tonfiskens aritmetiska exegetik

  1. Ping: Bloggens läsrekommendationer | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.