歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Oppositionen mot buddismens införande i Japan

4 kommentarer

Liksom kristendomen kom buddismen att användas för att rättfärdiga statsbildningar och expansion av politisk makt. Först skedde det i Kina, sedan kom det att användas i det koreanska kungariket Koguryo för att organisera motstånd mot de Fyra Militärstaberna som Kina etablerat i norra Korea. Därefter spred det sig till Paekche som var det koreanska riket som koncentrerades runt dagens Pyongyang och Seoul för att till sist anlända i Silla det tredje koreanska riket som täckte regionen kring Pusan och Ulsan de stora hamnstäderna som upprätthöll kontakterna med Wa, dåtidens Japan. Det var således en modifierad form av buddism, med inslag av shamanism från norr och gamla jordbruksseder från syd, som Japan kom i kontakt med, en buddism vars primära syfte var att rättfärdiga kungamakten och dess utbredning.

Nyckeln till framgångarna för buddismen var keni, närbesläktat med kenryoku som betyder rättighet i modern japanska men som ursprungligen manifesterade fysisk auktoritet med det förra som ett uttryck för andlig auktoritet. Särskilt i Japan skulle detta få betydelse för utvidgningen av kejsarmakten. Traditionen i Japan bjöd att man dyrkade sina ujigami eller klangudar. Således fanns det ingen övergripande gud för nationen, solgudinnan Amaterasu kanske framstår som överordnad men enligt dåtidens japanska synsätt var hon kejsarklanens ujigami. Buddismen erbjöd möjligheten till den transversal som skulle överbrygga klangudarnas status och skapa en kollektiv enhet där alla samlades under samma tro.

Introduktionen av buddism till Japan under mitten av 500-talet, primärt från Paekche, men med tiden även från de andra rikena, sammanföll med buddismens guldålder i Korea. Introduktionen, via Kina, de första hundra till hundrafemtio åren innebar en besvärlig omställningsprocess, särskilt bönderna på den koreanska landsbygden stretade emot och fruktade att det handlade om en kinesisk invasion via religion istället för militär. Men när koreanska buddistmunkar anlände i Japan var templen utbyggda och utgjorde de koreanska kungarnas lokala administrationskontor. Japaner som medföljde tillbaka till Koreahalvön imponerades av strukturerna, både de fysiska och de immateriella. Exempelvis är Asuka-dera i Nara en kopia av en pagod i Pyongyang.

Precis som introduktionen av buddism mött motstånd i de koreanska rikena skulle den först stöta på patrull när den anlände i Japan. Kejsaren såg hur de koreanska kungarna dragit fördel av buddismens inträde och stärkt sina maktpositioner och var av den anledningen intresserad av en liknande utveckling i Japan. En starkare kejsarmakt skulle ske på bekostnad av de närstående och rådgivande klanerna, så naturligen ställde de sig tveksamma och motarbetade de anländande och återvändande proselyterna. Exempelvis återfinns följande berättelse i Nihon Shoki; Kung Songmyong av Paekche skickade en envoyé till Kung Kinmei av Yamato bringandes buddistiska statyer och skrifter. Ministrarna i Yamato hovet var inte överens om införandet men kungen bad Soga ni Iname att experimentellt utföra några buddistiska riter. Dessa följdes av en epidemi som ansågs bero på missnöjda ujigami. Kinmei kastade därför statyerna i Naniwa kanalen och lät bränna en pagoda till grunden. Rapporten avslutas med att denna molnfria dag blåste vinden starkt och regn föll från skyn. Det finns flera problem med rapporten, inte minst att den koreanska envoyén inte återfinns i några skrifter från Paekche och dessutom skall de buddistiska texterna vara baserade på material som inte översattes till kinesiska förrän 703. Men oavsett felaktigheterna visar det på ett djupt rotat motstånd mot buddismens införande.

4 tankar om “Oppositionen mot buddismens införande i Japan

  1. Ping: Japans religiösa trankilism | 歴史館

  2. Ping: Nara prefektur | 歴史館

  3. Ping: Vad Die Hard kan lära oss om Japans förmedeltid | 歴史館

  4. Ping: Kofun Japans gravperiod | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.