歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Kung eller kejsare? Samma kostnad

Lämna en kommentar

Vad kostar ett kungahus? Och vad kostar det i förhållande till ett kejsarhus? I reda pengar är det en enorm skillnad, men i andel av statsutgifterna är det kusligt likartat. Det enda kungahuset som avviker från normen är familjen Windsor. Förmodligen beror det på att det engelska kungahuset traditionellt har haft stora egna inkomster, men det kan lika väl bero på att den brittiska budgeten är snårigare, så det är svårt att få grepp om totalsumman som går till Buckingham Palace.

Enligt den svenska statsbudgeten avgår 127 miljoner kronor till hovstaterna. Det kan låta mycket för dig och dina kompisar, men för Stefan Persson, ordförande i H&M är det inte ens en månadsinkomst. Av dessa pengar skall det utbetalas löner till anställda, slottsfönster och bordssilver skall putsas, bilar skall tankas, mobilräkningar betalas, tavlor och konstföremål underhållas och många andra utgifter bekostas. Men förhoppningsvis blir det över till några Toblerone så majestätet slipper sätta det på statens kontokort. Ett betydligt viktigare jämförelseobjekt är hur hovets budget står i relation till statens totala utgifter. Då uppgår de till – under förutsättning att bloggen inte gjort någon räknefadäs – till 0,0001473 % eller 0,15 ‰. Det är således långt under gränsen för felräkningspengar i sådana här sammanhang.

Jämför med vårt närmaste grannland. Danmarks Margrethe II kostar danska skattebetalare 78,55 miljoner danska kronor vilket utgör 0,0001237 % av den danska statsbudgeten, eller 0,12 ‰, således en fullt jämförbar siffra. Inte minst om du betänker att det danska kongehuset har något färre statsbanketter och de inrikes resorna är kortare. För Margerethes del hoppas bloggen att det blir tillräckligt över för en ask Grøn Cecil eller två. Men det är kanske tveksamt huruvida dessa fortfarande tillverkas.

Undantaget, som verkligen sticker ut, i den här jämförelsen är Elizabeth II som fyller 90 år om några månader. Den brittiska budgeten avsätter 35,7 miljoner £ i det som kallas Sovereign Grant och skall täcka hennes officiella uppgifter. Hon är emellertid drottning och statsöverhuvud över en massa andra länder inom samväldet, en del stora som Kanada och Australien. Huruvida det även utgår någon form av finansiellt stöd för de uppgifter hon utför åt dem är inte helt tydligt. Dessutom är det svårtydligt huruvida en del utgifter för bevarande och skötsel av konstsamlingar på de olika slotten täcks upp inom andra budgetposter. Men låt oss utgå från att den redovisning Treasury gör stämmer. Då innebär det att Elizabeth är klart billigast i drift, endast 0,000048 % av statsbudgeten, eller 0,048 ‰, en tredjedel av Carl XVI Gustaf. Att det är så skulle kunna bero på att drottningens inkomster från en del av slotten kan vara skattefri och då behöver det inte täckas upp av Sovereign Grant som således mer påminner om ett traditionellt apanage.

Det japanska kejsarhusets budget är mer komplicerad, förmodligen för att regeringen vill undvika diskussioner kring den. Enkelt uttryckt är den uppdelad i två delar, ett apanageliknande anslag direkt till de kejserliga familjerna på 5,58 mrd ¥ eller ungefär 385 miljoner kronor. Hans Majestät är rena fattiglappen jämfört med kejsaren. Men då tillkommer det dubbla till Kunaicho eller hovförvaltningen och därmed uppgår det totalt till 16 mrd ¥ eller 1 120 miljoner kronor. Det utgör 0,0001609 % eller 0,16 ‰ av de japanska statsutgifterna. Alltså ungefär samma skillnad som mellan Danmark och Sverige råder mellan Sverige och Japan, om än åt andra hållet. Även här är orsakssammanhangen likartade. Japan har lite fler statsbanketter och de är oftare mer omfattande, det krävs som regel ett stort antal tolkar och det kommer ofta mer folk, dels för att Japans umgänge är mer fokuserat på större nationer som har med sig större delegationer och för att japanerna själva gärna alltid vill vara i flertal. Dessutom är kejsarens resor längre och mer omständliga, han reser alltid i en speciellt iordninggjord Boeing 747, vår kung får finna sig att resa i det som SAS tillhandahåller även om han förhoppningsvis slipper boskapsklass. Dock bör man betänka att en del av Kunaichos budget är sådant som i Sverige skulle falla på Riksantikvarieämbetet, även om det kanske inte är några stora summor i sammanhanget.

Räknar vi istället om pengarna till statscheferna baserat på antalet invånare betalar varje svensk strax under 13 kronor om året. Dansken betalar ungefär 15 danska kronor som motsvarar strax över 18 kronor. Britterna betalar 58 pence eller 7 kronor, medan japanerna betalar 131,7 ¥ som omräknat blir lite mer än 9 kr per person och år. Att danskar och svenskar betalar mest per person hänger naturligtvis samman med att vi är länder med betydligt färre i befolkningen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.