歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Förste svensk i Japan var Opperhoofd

5 kommentarer

För reguljära läsare av bloggen är det allombekant att Holland var den enda västmakten som hade tillgång till Japan under Edo perioden. Men det var förvånansvärt lite europeiska produkter holländarna medförde till Japan. Fartygen kom nämligen inte från Rotterdam eller Amsterdam, utan utgick från Batavia, nuvarande Jakarta, som Holländska Ostindiska Compagniet (HOC) anlade. Indonesien var således en företagskoloni i 200 år innan holländska staten trädde in och skapade Nederländska Ostindien. En som tog anställning som jurist i HOC var en svensk adelsman från Stockholm, Fredrik Coyet. Han skulle bli den förste svensken, möjligen med undantag för någon matros, som anlände i Japan.

1647, 33 år gammal, tillträdde han som Opperhoofd, av japanerna kallad Kapitan, vid handelsstationen i Nagasaki. Således den finaste positionen en västerlänning kunde inneha i Japan vid den här tiden. En post som han återvände till igen 1652. Som chef för handelsstationen var det hans skyldighet att en gång om året leda en delegation till Edo, ett slags sankin kotai light. Han anlände med delegationen i Edo den 12 december 1647 men hamnade direkt i blåsväder. På julaftonsmorgon kallades han upp till Inoue Masashige den rådgivare som ansvarade för shogunatets utrikes relationer. Han fick där beskedet att shogun Tokugawa Iemitsu var gravt missnöjd med att handelsstationen i Dejima skulle ha bistått en portugisisk ambassad, ett grovt brott då portugiserna landsförvisats och förbjudits tillträde till Japan. Audiensen med shogun sköts på framtiden och den 16 januari fick han beskedet att den ställts in. Coyet var konfunderad, han visste inget om detta. Det skulle visa sig att hans företrädare Willem Verstegen – han har det pittoreska privilegiet att vara den första västerlänningen som gifte sig med en halvjapanska – var medveten om konsekvenserna av att hjälpa portugiserna och därför underlät att rapportera det i sin loggbok.

Väl tillbaka i Nagasaki försökte han reda ut orsaken till att han blivit avsnäst. Han fick då klart för sig att problemet egentligen var ett holländskt fartyg, Breskens, som tvingats söka nödhamn i Nanbu och som biståtts av shogunatet, men ingen från den Holländska handelsstationen hade uttryckt sin tacksamhet till shogunen. Som adelsman och europé förstod Coyet mycket väl hur shogun, men kanske främst hans närmsta rådgivare, känt sig förödmjukade över att en speciell tacksägelsedelegation inte besökt Edo. Tyvärr var lagren i Dejima tömda och det skulle ta ett helt år för den sortens rariteter som användes för att uttrycka holländarnas uppskattning att anlända. Men han vidtog omedelbart åtgärder för att förråden skulle fyllas med europeiska kuriositeter från Amsterdam.

Under Coyets tid som Opperhoofd ankom det sex fartyg till Dejima. De ankom alltid i par, i augusti var det Berkhout och Gekroonde. Nästa omgång var redan i september, först anlände Kampen och Witte Valk den fjortonde, fyra dagar senare anlände Koe och Patiëntal. Fyra fartyg samtidigt i Dejima bör ha täckt den lilla konstgjorda öns samtliga kajplatser. Då det också alltid sköts kanonsalut för att välkomna anländande fartyg måste det ha varit ett fasans väsen i hamnen under september 1648.

Korrigering 2016-02-23

En månad efter publiceringen av denna bloggpost har bloggen upptäckt att Coyet nog föregicks av en annan svensk. Enligt loggböckerna från det fartyg som föregick Coyets ankomst, alltså ungefär tre månader tidigare, fanns det en sjöman med ett namn som rimligen bör uttolkas till Johan Olofsson Berg. Sannolikt är denne Berg samma person som blev svensk amiral, utmärkte sig under Skånska kriget och adlades till Bergenstierna men hann aldrig söka introduktion till riddarhuset. Han efterlämnade inga spår efter sig i Japan, loggboken undantagen.

Läs mer om Japans historia. Finns på Amazon.

5 tankar om “Förste svensk i Japan var Opperhoofd

  1. Ping: Mannen som knackade hårdast på Japans dörr | 歴史館

  2. Ping: Gränslösa äktenskap | 歴史館

  3. Ping: Dejima var Tokugawas fönster mot omvärlden | 歴史館

  4. Ping: Nordiska pionjärer i Japan | 歴史館

  5. Ping: Japans internationellt mest kända person | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.