歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Thunbergs lärjungar

7 kommentarer

Nakagawa Junan och Katsuragawa Hoshu är för de allra flesta, även bland framstående svenska japanologer, okända namn. Det är både märkligt och tråkigt. De var nämligen Carl Peter Thunbergs japanska lärjungar. Och de har lämnat efter sig ingående texter om Thunbergs tid i Japan under andra hälften av 1700-talet. Thunberg har själv beskrivit sin resa, men hur han sågs från den andra sidan vet vi inte om vi inte gör en insats och översätter Nakagawa och Katsuragawa till svenska.

Nakagawa Junan levde 1739 – 1786 och i Japan är han mest känd som en av medförfattarna till Kaitai shinsho eller Nya Anatomiboken. Det första verket som byggde på västerländsk medicin till skillnad från den traditionella kinesiska örtmedicinen. Hur mycket bidrog Thunberg till hans förståelse för västerländsk anatomi? Det ligger sannolikt begravt någonstans i en av de tio volymer han skrev om Thunberg. Nakagawa är lite unik i att han inte var från Nagasaki utan han växte upp i Obama (jodå, de var överlyckliga där när Barack blev president) i det som idag är Fukui prefektur på Japans baksida. Han lärde sin holländska i Yamagata och var därför aldrig del av tolkskrået i Nagasaki. Han träffar Thunberg första gången i Edo när han är där på årlig visit med den holländska legationen. När Nakagawa Junan translittererade sitt namn till latinska bokstäver skrev han Nakagawa Sjunnan. I sin ”Resa till Japan” understryker Thunberg att Junans holländska var utmärkt. Man kan undra om Junan hade åsikter om Thunbergs holländska.

Katsuragawa var 12 år yngre än Nakagawa och levde fram till 1809. Katsuragawa släkten var verksamma som livmedicus till shogunatet sedan den sjätte shogunen Tokugawa Ienobu och i deras position hade de fritt tillträde till västerländska böcker. Det var Katsuragawas propåer som ledde shogun till att beställa den nya anatomiboken. Katsuragawa har också beskrivit sitt möte med Thunberg under visiten i Edo och beskriver ingående hur Thunberg undervisade dem i kirurgi. Beskriver han annat? Har han synpunkter på Thunberg som person, eller som akademiker? Vi vet inte eftersom hans skrifter fortfarande endast finns tillgängliga på japanska.

Om nio år, 2025, är det 250 års minne av Thunbergs ankomst till den holländska handelsstationen på Dejima. Det bästa sättet att uppmärksamma detta jubileum är att presentera ny forskning kring hans bedrift. Forskning som utgår från de japanska texter som legat oss förborgade under sekler. Forskning som klargör hur samtida japaner såg honom. Forskning som utgår från Nakagawas och Katsuragawas skrifter. Texter som är skrivna på aningen arkaisk japanska, texter som det tar lång tid att penetrera och kontrollera. Texter som behöver attackeras och behandlas snarast om arbetet skall vara färdigställt och tryckt till sommaren 2025. Kommer Uppsala universitet, Forskningsrådet för Humaniora, Sasagawa Foundation, Wallenbergstiftelsen eller Svenska institutet att ta tag i denna angelägna uppgift?

7 tankar om “Thunbergs lärjungar

  1. Ping: Ibaraki prefektur | 歴史館

  2. Ping: Nordegren & Epstein på villovägar i Tokyo | 歴史館

  3. Ping: Så bodde japanerna under Tokugawa | 歴史館

  4. Ping: Dejima var Tokugawas fönster mot omvärlden | 歴史館

  5. Ping: Japanernas homogena myt | 歴史館

  6. Ping: När Sverige blev känt i Japan | 歴史館

  7. Ping: De japanska bibliotekens historia | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.