歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

När vi alla blir lite galna

Lämna en kommentar

Julen kan vara en svår tid för många, frånskilda upplever det hårt att inte få vara med sina familjer, stressen av förberedelserna kan bli överväldigande, familjer som knappt tål varandra tvingas visa upp goda miner under en dag, tävlande om vem som ger den finaste eller mest uppskattade presenten och mycket annat kan störa julefriden. Det mentala hälsotillståndet påfrestas hårt, så det kan vara en lämplig tid att titta på den japanska mentala hälsan.

Japanen, som ju inte är kristen, undslipper helt julstressen. Istället tvingas han hantera den en vecka senare. Oshogatsu eller nyåret är tre dagar av välbehövlig kontinuerlig ledighet, trots det är det många som skulle vilja korta av den. Traditionellt är det tid för storstädning, tatami skall vädras och vändas, men numera är de inte vändbara, därför blir de inte heller vädrade i samma utsträckning. Osechi ryori skall tillagas, små sötaktiga rätter som tillagades för att de höll sig flera dagar. De är små konstverk som är svåra att tillaga rätt, välbärgade beställer en uppsättning från ryotei, traditionella lyxrestauranger (superstressade kockar), de som bor i större städer kan komma över det i varuhus, men de flesta traditionalister propsar på att laga det själv. Sedan skall det hälsas på folk i grannskapet och årets första tempelbesök skall avverkas, kallat hatsumode tillsammans med miljoner och miljoner japaner. Stressen är minst lika gripbar som den svenska julen, och precis som i Sverige är mentala institutioner som mest upptagna vid denna tid.

Den självpåtagna isoleringen, kallad sakoku, under Edo perioden innebar att Japan sakteliga släpade efter inom de vetenskapliga områdena, så även medicin. Ett märkligt undantag är mentalvården. Kagawa Shutoku var en läkare som levde mellan 1683 och 1755. 1807 utkom postumt Ippondo yoigen ett verk på sex volymer som förvånansvärt korrekt definierade konvulsioner och spasmer som ett uttryck för tokighet som ju var den gängse termen inledningsvis. Men han kopplade även sådant som epilepsi, schizofreni, svårigheter att lära och matvägran till de mentala hälsotillståndet. Han delade även upp schizofreni i hebefren schizofreni och psykos, då kallat mjuk respektive hård tokighet. Som alla läkare vid denna tid praktiserade han kinesisk örtmedicin, och han gav även ut fyra volymer med farmakologisk terapi (samtalsterapi låg långt fram i tiden) där han specificerade vilka örter som var behjälpliga vid olika symptom. Slutligen utgav han en volym som handlade om olika patienter med symptom som han inte kunde förklara, men som troligen låg inom ramen för mentala disruptioner.

Hans bok ledde till att flera läkare började ta mentala problem på större allvar och redan 1818 öppnade hans lärjunge Ishimaru Shugo Japans första mentalsjukhus i Osaka kallat Ishimaru Tenkyoin eller Ishimarus Institut för Galenskap. Det faktum att mentalvård har en lång historia och patienter inte behandlats som tredje klassens medborgare är säkerligen en bidragande orsak till att, även om det till viss del fortfarande är skambelagt, Japan är ett av de länder där flest personer frivilligt söker sig till mentalkliniker för att utreda ifall deras problem har mentala orsaker, och än idag används örtterapi i många fall och har visat sig empiriskt hållbar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.