歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Offentlig utbildning med lång tradition i Japan

1 kommentar

Precis som alla andra utvecklade industriländer har Japan ett välutvecklad utbildningssystem, till skillnad från USA har den offentligt finansierade utbildningen ett utormodentligt gott rykte, men precis som i USA är den privata utbildningssektorn stor. Anledningarna till det är närmast diametralt motsatta. I USA beror det på missnöje med de offentliga systemen, i Japan beror det på att den offentligfinansierade utbildningen är för bra.

Under shogunernas välde växte det fram det som kallas Terakoya, eller tempelskolor. De var öppna för alla som var intresserade av utbildning och finansierades av templen via allmosor. Synen på utbildning som en allmän angelägenhet och gemensamt finansierad växte således fram tidigt. De skickligaste eleverna uppmuntrades att gå vidare till högre seminarier vid huvudtemplen, oftast i Kyoto och därför har Japan sedan flera århundranden tillbaka bejakat utbildning som vägen in i eliterna. Det är sant att många familjer hade monopol på vissa yrken och arbetsuppgifter i flera generationer, men det är precis lika sant att dessa familjer ofta adopterade skickliga unga män som söner in i familjen när återväxten kunde te sig problematisk. Det var således fullt möjligt för en liten bondparvel, om hans föräldrar kunde avstå honom, att i en tempelskola visa framfötterna, gå på pilgramsvandring till Kyoto och gå igenom den högre utbildningen för att senare adopteras av en framstående byråkratfamilj och på detta sätt komma in i närheten av makten i Edo borg.

Under 1700-talets senare hälft och 1800-talets inledning kom det ständigt fler och fler propåer från europeiska nationer om att öppna upp handel med Japan. Dessa hänvisades alltid till Nagasaki där det efter mycket hummande och hmmande till slut gavs avslag. Shogunatet förstod att detta inte kunde fortsätta i all evighet, och de daimyo som var motståndare till shogunatet förstod att centralmakten inte skulle klara att avslå dessa propåer för all framtid. För de senare var det en möjlighet att få revansch för förlusten vid Sekigahara 200 år tidigare. Säga vad man vill om japanerna, men de har inga svårigheter med en långbänk eller två.

Därför kom det ute i bygderna att växa fram skolor som försökte tillgodogöra sig västerländsk, främst då holländsk, kunskapsinlärning. Vetenskapliga verk blev eftertraktade och mången en holländsk sjöbjörn skaffade sig extra inkomster genom att smuggla med anatomiböcker eller astronomilära. Det är inte utan att man kan hysa viss beundran för de japaner som med undermåliga språkkunskaper och otillräckliga lexikaliska verktyg under åratal satt och heroiskt översatte någon eller några meningar under ett dagsverke. För den som roar sig med att jämföra originalet med de handskrivna översättningarna blir det uppenbart att japanerna hade stora svårigheter med synonymer, så en och annan rad går i en helt annan riktning än verkets författare tänkt sig. Icke desto mindre lyckades de ta till sig lärdomen och fram för allt att sprida den vidare ut i riket.

Den mest beryktade insatsen gjorde Fukuzawa Yukichi som grundlade flera skolor, bland annat den som idag är känd som Keio Universitet, den mest framstående av de privata universiteten som tog sitt namn från tidseran när det etablerades. För svenska företag som skall rekytera kvalificerad japansk personal är det viktigt att få en bra spridning på rekryteringsunderlaget, eftersom det väsentligt underlättar framtida rekryteringar. Därför gäller det exempelvis också att veta vilka universitet som betraktas nedlåtande av de mer framträdande eftersom det annars lätt leder till oförklarliga konflikter på arbetsplatsen.

En tanke på “Offentlig utbildning med lång tradition i Japan

  1. Ping: Den ofrivillige shogunen | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.