歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Att bo i Edo på 1700-talet

Lämna en kommentar

Tokyo är som bekant en av världens största städer, enbart de 23 distrikten som utgör själva Tokyo stad rymmer Sveriges och Danmarks befolkningar. Lägg till förorterna och Island, Norge, Finland, Estland, Lettland och Litauen följer med av bara farten, ändå är staden inte mycket större än Vingåker kommun till ytan. Redan på 1700-talet, när den hette Edo blev den världens första miljonstad, långt innan London och Paris var i närheten av sådana befolkningstal. Numera är Tokyo förbisprungen av städer som Shanghai, Karachi, Beijing och Istanbul, det hänger främst samman med jordbävningsrisken. Tokyo motsatte sig länge att bygga på höjden, trots att platsbristen är enormt påtaglig. På 70-talet utvecklades tillräckligt stabil byggteknik för att staden vågade lätta på restriktionerna och nu är stadshuset en av de högsta byggnaderna. Men höghusen är främst kontor och shoppingcenter, riktigt höga bostadshus avhåller man sig fortfarande från. Någon riktig motsvarighet till Turning Torso finns inte.

Hur var det då att bo i Edo under 1700-talet? Det var bra mycket tystare än dagens Tokyo, inga bilar, mopeder, taxi eller bussar som brölade, inte heller några högtalare med ständig J-pop som omsluter öronen. Men vissa distrikt var mer högljudda än andra, japanska affärsinnehavare har en lång tradition av att försöka ropa in kunder i butiken, yobikomi eller inropare var ett legitimt yrke redan då. Den som hade stora lungor och klar röst behövde aldrig bekymra sig för brödfödan. Eftersom det inte fanns transportmedel så promenerades det mycket och i nästan varje kvarter fanns det en gemensam brunn, här stannade man till, drack kanske lite vatten i värmen och träffade bekanta som man inledde diskussioner med, än idag heter den japanska motsvarigheten till kafferep idobatakaigi eller brunnssammanträde.

Bakom bostadslängorna löpte små kanaler som försåg brunnarna och hushållen med vatten, här tvättades kläderna och barnens blöjor, att det emellanåt bröt ut dysenteriepidemier är således inget som förvånar. Tillgången till vatten var viktig inte bara för att laga te eller tvätta, utan för att bada och släcka bränder. Japanen har alltid varit förtjust i sitt varma ofuro där kroppen får slappna av efter en hård arbetsdag och då karen värmdes upp med träkol under karet hände det att en kolbit trillade ur grytan och tuttade fyr på en tatamimatta och sedan spred sig elden snabbt. På större byggnader i grannskapen fanns det jättelika vattenkar på taket för att man snabbt skulle klara av att säkra kringliggande byggnader. Hus som börjat brinna fick alltid brinna ner till grunden. Brandförsvarets uppgift var att rädda grannarna. Att befolkningen var så stor innebar också att det redan tidigt blev trångbott i Edo. Japanen har levt med armbåges lucka i över 300 år.

Men han har också lika länge varit van vid ett stort utbud och handelsmän som hårt konkurrerar om hans surt förvärvade yen. Liknande affärsverksamheter slog sig ned bredvid varandra så det uppstod handelsgator, s.k. shotengai vilket gjorde det bekvämt och enkelt för mor i huset att göra sina inköp. Bland affärsidkarna innebar det att kapitalism av det mer darwinistiska slaget blev en del av vardagen, när ett 30-tal fiskmånglare försöker pracka på dig deras torsk ger det utrymme för förhandlingar. Japanerna vande sig därför vid att allt var förhandlingsbart och att ett pris var ett oförskämt utgångsbud.

Det vimlade av nöjesinstitutioner, kabukiteatrar, tehus, krogar, sakehus, gatumusikanter, apdressörer och så Yoshiwara, den palissadomgivna staden inom staden som befolkades av Edos prostituerade. Här fann man tayu de allra högst stående prostituerade som behärskade kabuki och vars skönhet endast övergick av deras talang. De var så pass dyra att endast kuge, hovaristokrater, daimyo, provinsfurstar och hatamoto, shogunens flaggofficerare hade råd med deras tjänster. Långt ner på skalan återfanns tsubonejoro som inte ens hade egna rum utan underhöll sina kunder bakom en lös vägg som påminde om en akterspegel.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.