歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Vad en gaijin i Japan behöver veta

9 kommentarer

Ett av de första japanska ord som västerlänningen i Japan lär sig är gaijin, det skrivs 外人 betyder egentligen utomstående men är en förkortning av gaikokujin där tecknet för land/rike stoppas in i mitten, 外国人 som då betyder utlänning, medan det förra kan tolkas som ytlänning, alltså svagt nedsättande. Ordet växte fram under Meiji perioden när européer och amerikaner började beträda gudarnas land.

De första européer som landsteg i Japan var jesuitiska präster och missionärer i mitten av 1500-talet. Innan dess hade Japans utrikes relationer begränsats till Korea och Kina. Samlingsnamnet för dessa är ett tecken som läses kara på ursprunglig japanska (kunyomi) och to på inlånad kinesiska (onyomi) och skrivs 唐. Det innebar att i tusen år hade utlänningar beskrivits som tojin skrivet 唐人, då kontakterna avgränsats till dessa och japanerna upplevde inte någon etniskt skillnad mellan dem. En kuriosa i sammanhanget är att karate som skrivs 空手 och därför beskrivs som ”tom hand” ursprungligen skrevs 唐手 eftersom kampsporten introducerats från Kina till Okinawa. Japanerna hade inget ord för de nyanlända människorna, de var uppenbarligen tojin eftersom de inte var japaner, men de liknande ju på intet sätt de andra tojin, istället kom de att kallas keto skrivet 毛唐, eller ”håriga kineser/koreaner”. Idag är det ett av de mest nedsättande uttrycken för en utlänning (tänk; blatte) men det är så pass arkaiskt att den yngre generationen i princip inte känner till ordet.

Många menar att ordet har sitt ursprung i att portugiserna hade betydligt mer kroppshår än asiaterna, skäggväxt, brösthår och ludna ben. Därför kallades de ketojin som därefter förkortades till keto. Några menar att ursprungligen sade man akage tojin som då skulle skrivas 赤毛唐人 och således betyda ”rödhårig kines/korean” och att det senare förkortades till enbart keto. Kopplingen ordet har till de andra ostasiatiska folken medförde att beteckningen inte kändes tillräckligt distinkt och etniskt korrekt.

Istället kom de att allt mer kallas nanbanjin eller ”sydliga barbarer” skrivet 南蛮人. Då de kom från sydeuropa är det ur det etnocentriska synsätt som rådde under 1600-talet kanske att betrakta som logiskt. Problemet är att syd i de sydliga barbarerna på intet sätt hänför sig till Europa, även om uttrycket kom att avgränsas till dem. Istället är det den dåvarande kinesiska beteckningen på indier, då landet låg syd för Kina och i deras ögon var alla, utom kineserna, att betrakta som barbarer. Då portugiserna kom via sin koloni i Goa till Japan ansågs de härstamma från Indien, det tog år innan det gick upp för japanerna att det fanns en europeisk kontinent bortom Indien.

Begreppet nanbanjin blev med tiden så intimt förknippat med portugiserna att när holländare och engelsmän anlände applicerades det även på dem, trots att de etniskt skiljde sig åt ganska markant från sydeuropéerna, de kom därför att under en kortare tidsperiod betecknas komo skrivet 紅毛 eller ”rödhårig”, men då portugiserna tvingades lämna Japan under första tredjedelen av 1600-talet och endast holländarna fortsatte handla med Japan fick de överta begreppet nanbanjin (handeln fortsatte kallas nanban boeki, alltså ”sydbarbars handeln”) eftersom relationerna byggde just på handelsutbyte. Den som vill imponera på japanerna med sina kunskaper i arkaiska benämningar och är från Norden kan kalla sig själv hokutekishi skrivet 北狄子 som betyder ”barn av de norra barbarerna”. Kineserna var sofistikerade diskriminerare, de hade olika benämningar för barbar beroende på väderstreck.

9 tankar om “Vad en gaijin i Japan behöver veta

  1. Ping: Bloggens läsrekommendationer | 歴史館

  2. Ping: Japanska restaurangnäringens historia | 歴史館

  3. Ping: Barjapanska lektion 1 | 歴史館

  4. Ping: Japans syn på invandring återpeglad i statistiken | 歴史館

  5. Ping: En blatte om assimilering och integration – den japanska erfarenheten | 歴史館

  6. Ping: Fuzokugai platsen där sexualmoralen tar paus | 歴史館

  7. Ping: När bloggen höll på att bli yakuza | 歴史館

  8. Ping: Carlos Ghosn och japansk rättvisa | 歴史館

  9. Ping: Aisai bento och dess historia | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.