歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

振り仮名Det kallas furigana

1 kommentar

Den som eventuellt studerar japanska kommer förr eller senare i kontakt med furigana och vet att det ser ut på det här sättet. Små hiragana, uttalsbeskrivande tecken, ovanför, eller till höger vid vertikal text, om de kanji som de skall förklara. Den enklaste förklaringsmodellen är att det finns allt för många kanji, tecken inlånade från Hankinesiska, för att alla skall klara av att läsa dem obehindrat.

De blev populära under Meiji perioden, Japan lämnade den didaktiska litteraturen bakom sig och var öppet för helt nya influenser och genom öppningen mot väst exponerades man plötsligt för en massa nymodigheter som saknade ord på japanska. Lösningen blev att inledningsvis komma upp med nya kanjikombinationer som var deskriptiva. Ett sådant exempel är 電話, denwa eller ”elektriskt tal”, således en telefon. Just det ordet är ganska uppenbart för läsaren av japanska, men det förekom många andra kombinationer där det inte alltid var lika uppenbart och då blev furigana den inledande lösningen. För att sprida läsmaterial till samhällsgrupper som hade liten eller ingen utbildning var det oundvikligt med furigana, de blev därför en viktig faktor i den japanska demokratiseringsprocessen.

Med undantag för den som är passionerat besatt av dessa tecken är de flesta överens om att det är ett otympligt skrivsätt och länderna som använder det har därför gjort vad de kan för att förenkla skriftspråket. Koreanerna använder betydligt mindre tecken, Hanja kallar de dem, än både Kina och Japan. De har istället övergått till Hangul som är helt uttalsbaserat. I Japan har man gradvis minskat antalet tecken som skall användas i ”dagligt bruk”, s.k. Joyo Kanji (常用漢字) så man numera är nere på 1 945 tecken, plus ett antal äldre tecken som fortfarande används i namn.

Problemet blir då att existerande tecken får ta på sig flera nya roller, det ganska basala 生 har inte mindre än 12 olika läsningar, och används i betydelser som rå, färsk, fat (som i fatöl), född, levande, student osv. Därför är det inte alltid helt klart vilket uttal som skall appliceras på tecknet, då är det händigt att ha furigana till hands. Men systemet saknar inte belackare.

Författaren Yamamoto Yuzo (1887 – 1974) ansåg att furigana var ett tecken på att Japan beboddes av illiterata och startade en rörelse för furiganas avskaffande. Tryckerinäringen var tacksamma för initiativet eftersom det krävdes extra rader av dessa små tecken som snabbt slets ned under tryckningen. Det slutade i ett slags kompromiss där vi befinner oss idag, svåra och gammalmodiga kanji erhåller furigana. Med dagens digitala tryckteknik är det inte heller närmelsevis lika besvärligt att trycka furigana som det brukade vara.

 

En tanke på “振り仮名Det kallas furigana

  1. Ping: Liten språklektion i arkaisk japanska 20 | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.