歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Japans mest ökända turistattraktion

1 kommentar

Beskrivning av Öronklinten

Du hittar den inte i någon guidebok och skulle du fråga efter den skakar interlokutören troligen på huvudet och svarar att hon inte vet var den är. Beroende på var du befinner dig är det 50 % chans att hon ljuger. Det är ungefär som att fråga efter vägen till Auschwitz eller Buchenwald, de vet att det ligger där ute någonstans, men vill inte riktigt kännas vid det. För den som intresserar sig för asiatisk historia är det dock en plats som inte får missas.

I Kyoto ungefär en 600 meter från centralstationen ligger Öronklinten och de enda turister som söker sig hit är de koreanska. På japanska kallas den Mimizuka (耳塚), en totalt felaktig benämning för dess dolda inre. Ibland går det att läsa om hur Korea vill att Japan skall be om ursäkt för de vidrigheter som begicks under andra världskriget. I Europa, där vi lagt Hitlertyskland bakom oss, uppfattas koreanerna gärna som ovanligt känsliga. Man kan tycka att de borde försöka se framåt, istället för att älta det historiska. Det beror på att vi vet för lite om deras historia.

Den japanska ockupationen av Korea 1910 var nämligen inte den första. Japans första hegemon, Toyotomi Hideyoshi, spenderade sina sista sex år i livet med att invadera, härja och ödelägga Korea. 1592 skedde den första invasionen, målet var Mings Kina och japanerna behövde därför transiteras genom Korea. Landet var lydrike till Ming och vägrade. Hideyoshi slog då till med full kraft, Korea hade ingen fungerande armé medan japanerna stridit inbördes i flera generationer. För koreanerna var det en nationell katastrof och den kinesiske kejsaren tvingades motvilligt rädda dem.

De japanska soldaterna erhöll sina bonusar baserat på antal lik de presterat. Bevis för produktiviteten var därför nödvändiga. I Japan var det brukligt att leverera hela skallen, frisyren skvallrade om den avlidnes rank. Att skeppa skallar från Korea till Japan var inte logistiskt gångbart, istället högg man av näsorna, saltade in dem i tunnor med detaljerade leveranslistor. I Japan bokfördes de nogsamt men sedan hade man problemet vad man skulle göra med näsorna. Då kom Hideyoshi upp med idén om Näsklinten (Öronklintens ursprungliga namn) eller Hanazuka (鼻塚). Näsorna lades på hög, drygt 200 000, och täcktes med jord. Bönor av respekt för den försakelse de gjort för sitt land bads i ungefär samma tradition som man gjorde för fallna fiender i Japan.

Öronklinten, ursprungligen Näsklinten

Kommer du till denna plats bli inte förvånad om det enda språk du hör är koreanska. Nästan varje korean har en förfader eller två vars näsa ligger begravd i denna kulle. Japanerna själva vill helst inte kännas vid platsen men den är en påminnelse om att ibland handlar grymheter om något så banalt som bokföring och utbetalning av bonusar. För att inte bli allt för brutalt om kullens obehagliga innehåll valde man att byta namn från näsklint till öronklint. Fast det skall medges att i svenska öron låter Näsklint som ett gångbart efternamn.

En tanke på “Japans mest ökända turistattraktion

  1. Ping: Kyoto prefektur | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.